Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Giftig mark kan stoppa ekologisk lekplats

Publicerat söndag 27 maj 2007 kl 17.31

Det populära Astrid Lindgrenmuseet Junibacken i Stockholm vill bygga en helt ny typ av gammaldags ekologisk lekpark på västra Djurgården. Men pengarna man fått in räcker inte till att sanera den giftiga mark försvaret lämnat efter sig, och nekat att ta hand om.

Junibackens upphovsman Staffan Götestam visar runt på platsen där lekoparken är tänkt.

– Upp för den här kullen, här vill vi bygga någonting som vi kallar för en lekologisk lekplats, en blandning av ekologi och lek. Inte karuseller och rutschbanor, för sånt finns ju hur mycket som helst på andra platser. Utan plaskdammar, en liten grind som Emil hängde och slängde på och olika saker där barnen med träd, gräs och stenar kan hitta på saker själva. En lekplats ungefär som Astrid lekte när hon var barn.

”Vore toppen”
Vårsolen lyser över gräs, björkar och gyllene vårblommor på Djurgården där Junibacken årligen lockar en kvarts miljon besökare till museet. Det vore toppen med en lekpark här, tycker barn Ekot talar med, som Saga och Simon.

– Barn som är mindre kanske skulle kunna leka i den, eller barn som jag också.

– Det kanske blir bra, då får man prova på lite grann.

Junibacken har ordnat finansiering och klartecken från politiker, Djurgårdsförvaltning och ett byggföretag på att bygga Juniparken, den unika lekopark som gratis skulle erbjuda naturens lekredskap och bli en hyllning till Astrid Lindgrens 100-årsjubileum i år.

Men bygget stoppades sedan jordborrningar visat på farliga miljögifter, bly, industrioljor och kreosot, lämningar efter försvarets varvsverksamhet på 20- och 30-talen.

Måste totalsaneras
Totalsanering krävs eftersom gifterna skulle yra upp vid byggandet och den kostnaden, sex till tio miljoner, gör plötsligt lekoparken på Kungens mark dubbelt så dyr. Det är inte farligt att leka här i dag, men försvaret borde betala en sanering så Juniparken kan byggas, menar Staffan Götestam.

– Här finns en miljöskuld som någon har lämnat efter sig, och då leder man det tillbaka till försvaret. Jag förstår att det inte finns någon i försvaret i dag som levde på 20-talet men det är ändå ett arv efter någon som varit slarvig med vår miljö, säger han.

När Junibacken byggdes för elva år sedan tvingades museet bekosta marksaneringen själva. Försvaret sa nej och hänvisade till utgångna preskriptionstider. Svaret upprepades när Junibacken nyligen ringde om lekparken. Men när Ekot frågar börjar försvarets presschef Roger Magnegård sväva på målet.

– Det finns ju också ett ”goodwill” perspektiv i det här. Om vi har varit med och smutsat ner på Djurgården så kan det eventuellt vägas in att vi eventuellt skulle vara med och bekosta en sanering.

Men när Junibacken byggdes, då fick museet själva bekosta den sanering som behövdes, då sa ni nej.

– Ja, det var för elva år sedan. Men varje ärende prövas för sig på nytt, och för elva år sedan ställde försvaret om från invasionsförsvar till insatsförsvar. Hur ett beslut landar i dag är för tidigt att säga, det får våra experter bedöma, säger Roger Magnegård, presschef på Försvarsmakten.

Per Gulbrandsen
per.gulbrandsen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".