Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminalvården forskar om återfall i brott

Publicerat lördag 2 juni 2007 kl 06.50

Kriminalvården ska nu dra igång ett omfattande forskningsarbete för att undersöka resultaten av de behandlingsprogram, som de intagna får gå igenom. Man vill se om programmen minskar återfallen i brott.

Kriminalvården i Sverige har nyligen fått sin första professor - psykologen Martin Grann.

Han ska nu dra igång ett omfattande forskningsarbete kring de många behandlingsprogram som erbjuds för de intagna med syfte att minska återfallen i brott.

Ingen egen forskning hittills
Hittills har kriminalvården inte bedrivit någon egen forskning för att undersöka om programmen verkligen ger önskat resultat.

– Vi vet ju inte om de insatser vi ger till våra klienter har effekt eller inte. Det är ju på sätt och vis allvarligt för det är ju rätt många skattemiljarder som går till att vårda och straffa brottslingar, säger Martin Grann, som också är utvecklingschef inom kriminalvården.

Det finns idag 14 olika behandlingsprogram för olika målgrupper, för missbrukare, våldsbrottslingar, de som är dömda för sexualbrott och de som har allmänt kriminella värderingar.

Normalt träffas man i grupper med ett tiotal klienter och två programledare. Där tar man upp teman som aggressivitet, hur den kan kontrolleras, varför man begår brott, att kunna ta kritik och hantera konflikter.

Anpassa till svenska förhållanden
Det finns vetenskapliga belägg bakom programmen. Många av dem kommer från England och Kanada och har utvärderats där. Men att de fungerar i andra länder behöver inte betyda att de fungerar här, säger Martin Grann.

– Man måste ju verkligen se hur det ser ut i vår demografi. Vi har ju våra särskilda problem i Sverige, det kan vara etniska grupper, särskilda gängbildningar på anstalter, eller motorcykelgäng och sådant. Både stort och smått som är unikt för Sverige.

Nu mäts effekterna
Sedan 2003 har 9 000 klienter på fängelser och i frivården börjat i något av behandlingsprogrammen.

Knappt 7 000 har fullföljt något program. Just nu görs den första studien av vilken effekt de haft, hur många av dem som har återfallit i brott, och jämfört det med dem som inte gått i något program.

Efter det kommer Martin Grann att inleda granskningar av varje enskilt program.

Olika mått
Det finns många olika sätt att mäta om ett program haft effekt, om klienten fått jobb, mår bra och har en fungerande tillvaro. Men det viktigaste är förstås om han eller hon håller sig på rätt sida om lagen i fortsättningen.

– Det är ju det mått som jag tror att svenska folket framförallt vill se som resultat. Det är kanske det svåraste måttet att påverka. Det är oerhört svårt att förutsäga allt som en klient ska råka ut för under sin resa framåt. Men det är där vi har vårt kärnuppdrag, att minska återfallen i brott.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".