Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksåklagaren positiv till buggning

Publicerat onsdag 30 maj 2007 kl 05.32
Fredrik Wersäll.

Riksåklagare Fredrik Wersäll ser klara fördelar med tillåta avlyssning i misstänktas hem och andra lokaler. Efter minst 30 års utredande ser nu buggning ut att införas. På tisdagen ställde sig de borgerliga partiernas riksdagsgrupper bakom förslaget.

– Det har varit min uppfattning länge att buggning är och kan vara ett värdefullt komplement till de tvångsmedel vi redan har när det gäller grövre brottslighet, säger Risksåklagare Fredrik Wersäll.

I vilka fall tror du att det kan vara aktuellt att sätta in buggning?

– Det är svårt att bedöma. Men typiskt sett är det ju mot personer som är väldigt medvetna om att de kan bli föremål för telefonavlyssning, och som bedriver systematisk och organiserad brottslighet och där man kan se att de har möten i speciella lokaler.

Sedan 1970-talet har flera statliga utredningar analyserat om buggning ska införas och hur det i sådana fall ska gå till. Men varje gång har regeringen efter viss betänketid lagt förslagen i byrålådan.

Överens
Nu är alltså de borgerliga partierna överens om att tillåta hemliga mikrofoner i hem, på kontor och andra platser.

Dessutom enades partigrupperna på tisdagen om att polis och åklagare ska kunna använda telefonavlyssning eller sprätta privatpersoners post utan att det finns någon formell brottsmisstanke.

Det ska räcka med att det finns särskild anledning att anta att någon kommer begå ett allvarligt brott, för att polisen ska kunna inleda den hemliga övervakningen.

Kritisk
Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg är kritisk och tycker att förslagen innebär ett intrång i svenskarnas privatliv.

– Man måste komma ihåg att alla sådana här möjligheter kan missbrukas. Det innebär utan tvekan att människor med obekväma synpunkter kan komma att utsättas för det här, säger Ann Ramberg.

För rättssäkerheten ska en domstol godkänna buggningen och förebyggande telefonavlyssning. Och den som utsätts för den hemliga övervakningen ska kunna informeras i efterhand. Anne Ramberg tycker att det är positivt.

– Det är klart att det är en fördel för det stärker ju rättssäkerheten för den enskilde, det måste man ju säga.

Men det är ju inte alla som kommer att kunna informeras i efterhand, hur ser du på det?

– I den frågan har ju utredaren, som jag minns det, stannat vid bedömningen att det är den som har varit misstänkta för brott som ska omfattas.

Fredrik Wersäll tror inte att förslagen kommer leda till så väldigt stor förändring för vanliga svenskar.

– Jag kan inte tänka mig att det kan bli mer än en handfull fall varje år där man använder den här metoden, säger Fredrik Wersäll.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".