Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommuner håller inte vad de lovar

Publicerat onsdag 30 maj 2007 kl 17.50

Flera kommuner gör inte verklighet av de beslut som har fattats enligt socialtjänstlagen. Många ärenden har blivit liggande alldeles för länge. På Gotland hann barn bli vuxna, utan att få den familjehemsplats som kommunen beviljat, säger Ia Lönngren, socialkonsulent på länsstyrelsen.

– Flera av de här ärendena var väldigt gamla. Cirka sjutton beslut var äldre än två år och vi såg också att det mestadels handlade om kontaktfamilj- och kontaktpersoner. En del av de här besluten var också av den kalibern att de var barn när de fick beslut om insatsen. Över tid har de sedan blivit äldre och en del hade till och med blivit myndiga, säger Ia Lönngren.

Ska anmäla dröjsmål till länstyrelsen
I fjol ändrades Socialtjänstlagen för att stärka rättssäkerheten för personer som fått ja till hjälp, men där kommunerna inte genomförde sina egna beslut i rimlig tid.

Nu ska kommunerna rapportera sina egna dröjsmål till länsstyrelserna, och de anmäler sen vidare till länsrätten om inte kommunerna kan ge rimliga förklaringar till att ha dröjt med att verkställa sina egna beslut inom till exempel familjeomsorgen och äldreomsorgen.  

Beslut äldre än två år
Men de beslut som var äldre än två år kunde länsstyrelsen inte driva vidare. Många kommuner har sagt att de haft problem att få fram kontaktpersoner eller -familjer. Det säger flera handläggare på länsstyrelserna som Ekot talat med. Ia Lönngren tror det beror på att det är en frivillig, men ibland krävande uppgift. 

– Det bygger på att personer som har en annan försörjning är villiga att åta sig ett uppdrag, att ställa upp som en extraresurs för ett barn eller kanske ett syskonpar och så vidare. Det är väl så att det är svårt att få det att gå ihop med sitt vanliga liv, så det är svårt, säger hon. 

Hur kan det se ut för de barn som behöver en kontaktfamilj eller -person? Hur har de det hemma? 

På de ärenden som vi gått in och granskat särskilt, fanns det barn där anmälan eller aktualiseringen kom från andra än familjen själv, från skolan, från dagis, från grannar som var bekymrade över de här barnen och då kan jag tycka att det blir extra allvarligt. Finns det inga andra, har man ett väldigt litet socialt nätverk, så blir ju de här insatserna än viktigare.

Anna Jutehammar, SR Gotland
anna.jutehammar@sr.se

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".