Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rysk demokrati under hård press

Publicerat tisdag 29 oktober 2002 kl 05.00
Det ryska gisslandramat kan få en rad allvarliga följder för den ryska demokratin. Kriget i Tjetjenien, eller terroristkampen som det kallas av Kreml, har intensifierats. Jakten på tjetjener i Moskva och på andra håll har inletts, och även ryska massmedier kan komma att känna av hårdare vindar, antydde på måndagen Rysslands vice pressminister, Michail Teslavenskij.
– Alla terrorister som kapar ett flygplan en buss, eller som i det här fallet, en hel konserthall full med folk har som sitt första mål att få uppmärksamhet. Det vill säga få kontakt med en journalist, få dit en kamera, och att vara med i direktsändningar för att få ut sitt budskap. – Går massmedierna terroristerna till mötes så provocerar det fram fler sådana har teroristaktioner, säger Rysslands vice pressminister Michail Teslavenskij, som anser att man ska införa restriktioner när det galler mediernas rapportering i kampen mot terrorismen. TV-station stängdes Redan under själva gisslandramat infördes vissa restriktioner. De flesta ryska medierna var ytterst försiktiga med att föra ut terroristernas krav under dramats gång. En TV-station stängdes av under en dag, eftersom de hade framfört terroristernas budskap. Självpåtagen censur Det ryska TV-bolaget NTV som släpptes in i teaterbyggnaden i slutet av förra veckan, och samtalade med terroristerna, visade bara bilder fram tills dramat avslutades i TV-rutan. Först efter att terrorister dödats, eller fångats in, vågade de visa sekvenser med intervjuer som de gjort med terroristernas ledare Barajev. Att det fanns restriktioner under själva gisslandramat har inte ifrågasatts högljutt av de ryska journalisterna. Införs däremot restriktioner även hädanefter där myndigheterna pekar på att terroristkriget pågår, så betyder det i praktiken att man inför censur i åratal framåt. Demokratin påverkas För kriget i Tjetjenien ar ju ett enda långt terroristkrig enligt Kremls deffinition. Gisslandramats efterspel tycks alltså få effekter på den demokratiska utvecklingen i Ryssland. Hårda tag På måndag kväll avslöjade en kommendant ur den fruktade antiterroriststyrkan Alfa, som står under den ryska säkerhetstjänsten FSB:s befäl, att omfattande specialaoperationer satts igång i Tjetjenien. ”Moskva och Moskvaregionen kommer dessutom att rensas ut ordentligt, tjetjenska banditer och deras folk kan nu röra sig hur som helst i den ryska huvudstaden”, sade säkerhetstjänstkommendanten till tidningen Izvestija. Enligt tjetjenska representanter i Moskva har över 250 tjetjener gripits bara under de senaste tre - fyra dagarna i Moskva. Väst stödjer Putin Trots de här efterspelen tycks den ryska ledningen få fullt stöd från de västliga demokratierna Storbritanien och USA. Både Storbrittaniens premiärminister Tony Blair och USA:s President Bush kom till den ryske presidentens Putins undsättning. De förklarade att president Putin handlat rätt, i kampen mot terrorismen. Kanske väntar de sig att Putin ska komma till deras undsättning nästa gång i deras terroristkamp.
Vladislav Savic, Moskva
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.