Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 3 juni

Publicerat torsdag 31 maj 2007 kl 11.33

- Att jobba för medmänniskors lycka är idag helt ute. Att dö förmögen utan att ha delat med sig är mänskligt ovärdigt. Med de orden presenterar i DN filmaren Roy Andersson sin nya film ”Du levande”. Idag kan en fondmäklare, noterar Andersson, förklara att girighet är sunt. Men varje äkta humanist vet att den är en gammal dödssynd.

Samtidigt kommer samhälls -och miljöforskaren Christer Sannes ingående kulturanalys av konsumtionssamhället i boken Keynes barnbarn, en bättre framtid.

Boken tar bland annat upp överkonsumtionens kulturhistoria. Inte bara de gamla grekerna med sin stoicism och hyllning till måttfullheten har fördömt överdriven materialism och penninghunger.

Varje religion rymmer tydlig skepsis mot överflöd och rikedom som mänskliga mål, konstaterar Sanne. Det är i det senindustriella samhället som alla spärrar tycks ha släppt.

Bara dårar ser rikedom som genväg till lycka och harmoni, enligt buddismen. Att veta sig ha nog är sann rikedom, säger taoismen. Att vara nöjd är att ha allt, finner hinduismen. Sann rikedom är ett nöjt sinne, heter det i islam. Övermått är lika fel som brist, förklarar konfucianismen, medan kristendomen tidigt utsåg girighet och frosseri, avaritia och gula, till dödssynder.

Ännu på 1600-talet fanns i Sverige så kallade Överflödsförordningar.

USA.s aristokrater liksom Englands puritaner och gentlemen hyllade humanistiska intressen framför renodlat materiella. Också Karl Marx trodde att människor snart skulle värdera fritid och kultur mer än konsumtion.

Så blev det inte. Konsumtionen i Sverige har på 50 år trefaldigats. 2007 slås nya rekord. Rader av studier visar trots det på minskad livstillfredställelse sedan decennier. Psykisk ohälsa har drastiskt ökat. Västvärldens gränslösa köpfest är samtidigt ekologiskt omöjlig, finner Sanne i sin bok.

Psykologin bakom materiell storkonsumtion är idag ganska väl genomforskad. Utpräglade materialister har sämre psykhälsa än genomsnittet. Superkonsumenten söker främst en social identitet och position. En USA-studie av stora stadsjeepsägare avslöjar också större social osäkerhet, fåfänga och självupptagenhet än genomsnittet.

Framför allt är de största överflödskonsumenterna miljöfarliga : tiondelen av befolkningen med högst inkomst orsakar med än tre gånger större koldioxidutsläpp än andra.

Men klimat-och miljöproblematiken gör också ett helt land som Sverige till överklass : enligt FN bär de fattiga i världen 97 procent av bördan för miljöns försämring och i praktiken litar svenska konsumenter till u-landsslavar som gör våra kläder och prylar till extremt låga löner under ofta usla arbetsvillkor.

Staten, finner Sanne, talar öppet med kluven tunga : vi bör öka konsumtionen för tillväxtens skull, men minska den för miljöns skull.

Och högerpolitikern och ekonomen Staffan Burenstams Linders bok Den rastlösa välfärdsmänniskan citeras : måttlös tillväxt ger obotliga miljöskador och deformerade människor.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".