Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Farlig asfalt försenar vägbyggen

Publicerat fredag 8 november 2002 kl 05.45
Flera vägarbeten runt om i Sverige har fått skjutas på framtiden eftersom man inte vet vad man ska göra med den gamla asfalten. Nya regler från i år klassar stenkolstjära som förr användes vid asfaltering som farligt avfall , och dämed får inte längre asfalten återvinnas utan måste tas om hand för stora pengar.
Kurt Arne Wilhelmsson är entreprenadingenjör på Jönköpings kommun och han tycker att hanteringen är ganska besvärlig: – Vi vet inte exakt var vi har de här massorna utan allt eftersom vi schaktar så upptäcker vi dem och måste ta ställning till vad vi ska göra. Vi får inte deponera dem utan vi ska egentligen lägga tillbaks dem på platsen där vi hittat dem. Eller så ska de gå till Sakab i Kumla. Och det är oerhörda kostnader att ligga och köra dit alla uppgrävda massor. Stenkolstjäran var vanlig i asfalten fram till början av 70-talet när man upptäckte att den kunde vara cancerframkallande och därför ersattes av andra ämnen. Men fortfarande finns den kvar i många svenska gator och vägar. Och från årsskiftet klassas stenkolstjäran som farligt avfall, efter ett nytt EU-direktiv. Det innebär att gammal asfalt med stenkolstjära inte får återanvändas och blandas ner i ny beläggning, som man tidigare gjort. Den får inte heller läggas upp i vanliga upplag, utan måste tas om hand i speciella anläggningar. Enligt beräkningar från Vägverket kostar det upp mot en halv miljard extra per år, och det finns flera exempel på där vägprojekt stoppats på grund av de nya reglerna säger Åsa Lindgren som är utvecklingsingenjör på Vägverket: – I ett fall hade vi en väg som skulle kosta 20 miljoner kronor att åtgärda. Att ta hand om de här massorna skulle kosta 60 miljoner kronor. Och det finns inte i vår budget. Och bristerna är ju alternativen till återvinning. Det finns inte kapacitet att ta hand om det här materialet på deponier eller för destruktion. Idag försöker man lösa frågan på olika sätt i olika kommuner, exempelvis genom att lägga tillbaka den gamla asfalten i samma hål efter avslutat arbete, eller genom tillfälliga mellanlager, och på så sätt komma runt reglerna. Enligt branschen är risken att de cancerframkallande ämnena skall läcka ut ytterst små. Vägverket och Kommunförbundet diskuterar nu med Naturvårdsverket om en mjukare tolkning av den nya lagen. – Syftet är ju väldigt gott i den att man ska rensa bort ämnen. Men alternativen och möjligheterna att ta hand om det har inte hängt med i alla fall. Det är ju det vi försöker visa också med återvinning, att vi kan hantera det på ett miljöriktigt sätt, säger Åsa Lindgren, utvecklingschef på Vägverket.
Daniel Rundqvist
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.