Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Oro för rassegregation efter HD-beslut

Publicerat fredag 29 juni 2007 kl 06.00

Skolelevers hudfärg eller ras i USA får inte ensamt ligga till grund för vilken skola en elev placeras i. Det beslutade Högsta Domstolen i USA på torsdagen och beslutet väcker nu oro att rassegregationen i de amerikanska skolorna ska öka igen.

– Hon är glad åt att vi vann, men min dotter vill inte att någon annan ska få gå igenom det hon fick genomlida, säger Kathleen Bruce till radiokanalen NPR.

Sattes i en annan skola
Hon är mamma till en elev i staden Seattle längst upp i nordvästra hörnet av USA, som på grund av att hon är vit inte fick gå i den skola som låg närmast till hands för henne, allt enligt stadens skolbestämmelser.

I stället bussades hon till en skola på andra sidan stan och målet var för att få flera vita elever i den skolan. Mamman och några andra föräldrar stämde Seattles stad för det.

Fallet gick till slut till Högsta domstolen som nu har beslutat att hudfärg, eller ras, inte får vara den enda faktorn för i vilken skola en elev placeras, inte ens när det handlar om att öka mångfalden.

Debatt om tolkning
Men sådant sker i många städer och skolor i USA. Det andra fallet som Högsta domstolen dömde om på torsdagen gällde till exempel staden Louisville i delstaten Kentucky, där några svarta elever bussades till andra skolor av samma skäl, och nu diskuteras för fullt i USA hur domslutet ska tolkas och vilka konsekvenser det kan får för integrationen i amerikanska skolor.

– Om det här betyder att segregationen ökar igen i våra skolor så kommer vi också se ökade ekonomiska skillnader mellan skolor i vårt land, sa till exempel Theodore Shaw, chef för människorättsorganisationen NAACP.

Högsta domstolens beslut avgjordes av en röst, fem mot fyra, och återigen i en viktig fråga stod de fem mer konservativa domarna mot de fyra mer liberala.

Åberopade dom från 1954
Båda sidorna åberopade den historiska dom från 1954 som ledde till att vita och färgade elever i större utsträckning började gå i samma skolor i USA.

De konservativa menade att domen från 1954 alltså betyder att ingen uppdelning med rastillhörighet som enda grund får göras, inte ens för att öka mångfalden, medan de liberala domarna menade att torsdagens beslut hotade ambitionen med 1954 års dom, nämligen integrerade skolor.

Daniel Alling, New York
daniel.alling@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".