Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så vill FN skapa ett enat Cypern

Publicerat tisdag 12 november 2002 kl 06.22
FN presenterade sent på måndagskvällen en plan för ett enat Cypern, där den grekiska och en turkiska sidan ska vara två jämlika parter i en framtida så kallad gemensam stat. Planen är den senaste i en rad försök att lösa konflikten mellan grek- och turkcyprioter som pågått sedan 1974.
Det är två åldriga ledare som fick ta emot den nya FN-planen från generalsekreteraren Kofi Annans specielle Cypernsändebud Alvaro de Soto, på plats i Nicosia och från en FN-tjänsteman i New York, där den 78-årige turkcypriotiske ledaren Rauf Denktach återhämtar sig från en hjärtoperation. Den 83-årige grekcypriotiske presidenten Glafkos Clerides tog emot planen från FN utan att kommentera den och inte heller har något hörts från den turkcypriotiska sidan. Stat med roterande presidentskap Planen presenteras lagom inför EU:s toppmöte i mitten av december, där Cypern står på tur att bli inbjuden som medlem i unionen. Enligt nyhetsbyrån Reuters, som tagit del av FN:s förslag, ska de två cypriotiska delarna i framtiden bilda en så kallad Gemensam Stat som ska styras av ett presidentråd, där posterna som president och vicepresident ska rotera mellan grek-cyprioter och turk-cyprioter var tionde månad. Rådet ska ha sex medlemmar, proportionerligt fördelade efter folkgruppernas storlek, men med minst två representanter från endera sidan. Konflikten måste lösas snabbt Frågan om att hitta en lösning på Cypern-problemet hastar, inte minst med tanke på unionen förestående utvidgning. Den internationellt erkända grekcypriotiska staten har redan fått positiva förhandsbesked från Bryssel, medan det för Turkiets del inte ens har nämnts ett datum för inträde i unionen. Skulle Cypernfrågan lösas, innebar det att Turkiet avsevärt skulle förbättra sina chanser. Läget har varit låst på Cypern ända sedan Turkiet invaderade den norra delen av ön 1974, efter en grekiskinspirerad kupp mot den dåvarande presidenten ärkebiskop Makarios. Ledarskapen för de bägge halvorna har varit i stort sett oförändrade sedan dess, vilket har försvårat ett nödvändigt nytänkande. Kanske kan ett framtida EU-medlemsskap få saker och ting att hända, med det kan knappast gå utan hjälp från moderländerna Grekland och Turkiet.
Lars Kobbe, Kairo

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.