Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Jordbruksutsläppen minskar i Sverige

Publicerat onsdag 4 juli 2007 kl 15.48

Uppdaterad 16:00
Sommarens algblomning är här, och den förväntas bli stor i år. Några som brukar få skäll för Östersjöns dåliga hälsa är bönderna. Men nu visar en kartläggning från Jordbruksverket att utsläppen från jordbruket i Sverige har minskat.

Sommarens algblomning är här, och den förväntas bli stor i år. Några som brukar få skäll för Östersjöns dåliga hälsa är bönderna. Men nu visar en kartläggning från Jordbruksverket att utsläppen från jordbruket i Sverige har minskat. 

Det är till stor del genom miljöprojektet, ”Greppa näringen” som bygger på information och rådgivning, som Sveriges bönder har blivit mer miljömedvetna. Lantbrukaren Bengt Hellerström driver växtodling och har en grisfarm utanför Landskrona. 

– I och med ”Greppa näringen” har man ökat medvetenheten hos lantbrukarna, till exempel så kvävegödslar man inte höstsäd på hösten, och sedan har vi ju andra riskmoment när det gäller utsläpp och det gäller ju kemiska bekämpningsmedel. Där har vi ju jobba mycket här på gården för att ha ett slutet system så att man minimerar riskerna, säger han. 

Bönderna mer miljömedvetna
Lantbrukarnas Riksförbund och Jordbruksverket har tillsammans jobbat med projektet ”Greppa näringen” för att på frivillig väg få Sveriges jorbrukare att bli mer intresserade av att jobba aktivt för miljön. Miljösamarbetet har varit en viktig del i arbetet med att minska utsläppen. Kväveutsläppen till Östersjön har minskat med 12 procent sedan 2000.   

Men trots Sveriges ansträngningar så blommar Östersjön och frodas algerna i badvikarna. Och områdena med syrefattiga bottnar har blivit allt större med åren. Utsläppen från Sveriges jordbruk är bara en droppe i havet, och det kommer att krävas kraftfulla åtgärder från alla omgivande länder för att bota Östersjön enligt Fredrik Wulff professor i marin ekologi vid Stockholms universitet.    

– Vi måste bestämma oss vad vi vill ha. Vill vi leva med Östersjön på den här nivån, eller är vi villiga att ta de kraftiga investeringar som krävs inom reningsverk och jordbruk för att komma ur den här onda cirkeln, säger han. 

Undvika samma misstag
På Lantbrukarnas Riksförbund hoppas man nu att miljöprojektet ska kunna sprida sig i regionen så att länder som till exempel Polen och Ryssland inte ska behöva gå igenom samma miljöförstörande utveckling som Sverige gjort sedan 1960-talet. Lars-Göran Pettersson är förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund 

– Vi ska naturligtvis ta vårt ansvar i det här och kampanjen för ett renare Östersjön ställer vi upp på. Vi har gjort väldigt mycket och är beredda att göra ytterligare, men det är många andra aktörer som måste göra sitt beting kring det här. Det är viktigt att vi hjälps åt när det gäller att rädda Östersjön och Västerhavet, säger han.

Marie och Johan Vannerell var på Vattenmuseet i Stockholm och tittade på fiskarna, och de hoppas på att fler ska hjälpas åt att göra Östersjön friskare.  

– Det är ju det man känner att man vill, att både vanliga människor och politiker ska göra vad de kan för att det ska bli bättre, att vi ska ha en chans. Att min son ska kunna visa sina barn sådana här grejer, säger hon.

Bodil Lundmark
bodil.lundmark@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".