Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

JK ska utreda neurosedynskuld

Publicerat söndag 17 november 2002 kl 17.00
Nu ska det utredas vilken skuld svenska staten har i neuresedynskandalen för 40 år sedan. Förra året begärde flertalet av de neurosedynskadade skadestånd av staten och nu har Justitiekanslern, JK, fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka misstag svenska myndigheter kan ha begått.
– Man har alltid varit en person som folk har tittat på, att de har haft anledning att kommentera ens utseeende och visst har det påverkat mig, säger Alf-Peter Svensson Alf-Peter Svensson bor med sin familj i Tumba söder om Stockholm. Han är 40 år och jurist på en advokatfirma. När Alf-Peters mamma var gravid fick hon en tablett neurosedyn mot illamånende. Denna enda tablett har gjort att Alf-Peters armar, händer och ena axel är missbildade. ”Staten ansvarig” För ett år sedan var han en av initiativtagarna till ett skadeståndskrav som lämnades till regeringen för det lidande som staten orsakat de neurosedynskadade. – Ja vi menar helt enkelt att staten har brustit i sitt ansvar vid kontrollen av när man släppte ut neurosedynet på svenska marknaden, säger Alf-Peter Svensson. – Man har inte gjort några egna undersökningar om neurosedynet som sådant. Hade man gjort det som vissa andra länder gjorde så hade man kunnat stoppa katastrofen. JK utreder Nu har regeringens svar kommit. Justitiekansler Göran Lambertz har fått uppdraget att utreda vilka misstag svenska myndigheter kan ha begått. Men om det sedan leder till något skadestånd tycker han det är för tidigt att sia om. - Vi har precis kommit igång med vår utredning, och det är omöjligt att säga någonting i dag, säger JK Göran Lambertz. I december 1961 drog läkemedelsbolaget Astra tillbaka neurosedynet. Under två år hade det då lanserats som ett botemedel för gravida mot sömnsvårigheter, oro och illamående. 98 av 150 lever idag Omkring 150 barn med missbildningar som deformerade armar och ben, blindhet, dövhet eller skador på organ hann födas innan läkemedlet stoppades, av dem lever 98 idag. Alf-Peter Svensson säger själv att han är lyckligt lottad, som har familj och jobb trots sitt handikapp. Men många andra neurosedynskadade lever ensamma och som sjukpensionärer. För dem skulle ett skadestånd vara symboliskt viktigt, säger han. – Ett skadestånd skulle betyda en upprättelse för alla de neurosedynskadade som är i livet idag. En upprättelse för alla de som inte lever idag, och som faktiskt gick bort i samband med förlossningar, och under tidigare delen av graviditeten. – Och för alla de föräldrar som genomlidit ett helvete i samband med allt det som inträffade, säger Alf-Peter Svensson, jurist som begärt skadestånd av staten för sina och andras neurosedynskador.
Claes Henricsson, Ekot
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.