Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Tjänar inget till att utöka idrottsämnet"

Publicerat onsdag 18 juli 2007 kl 15.45
Gymnastik är en bristvara i skolan, menar forskare.

I dag, onsdag, upprepar flera ledande idrottsmän och forskare i en debattartikel sina krav på att skolan ska ta barns behov av rörelse på allvar och utöka idrottsämnet i skolan. De anser att barnen rör sig för lite och att det går ut över deras hälsa. Men kraven på mer idrott i skolan för att minska barnfetman ifrågasätts av en forskare vid Karolinska Institutet.

Men Dennis Calmerstedt, 10 år, från Gimo och hans pappa Bo är inte så pigga på mer gympa.

– Det kunde vara lite roligare på gympan, för vi gör så tråkiga saker. Vi springer runt och hoppar i rockringar. Jag vill hellre spela fotboll, säger Daniel.

”Barnen rör sig tillräckligt”
– Barnen leker på rasterna och jag kan prata för mina barn och de rör sig fullt tillräckligt, säger pappa Bo.

Dennis Calmerstedt spelar redan fotboll och deltar i Gothia Cup i Göteborg.

Men alla barn och unga som inte idrottar, går bara att nå genom skolan och därför måste skolan införa minst en timme idrott om dagen, tycker idrottsintressenterna som skriver på Dagens Nyheters debattsida i dag.

Peter Holmberg på Myndigheten för skolutveckling, sitter också i ledningsgruppen för det Nationella centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, som inrättades 2005. Han säger att många projekt redan pågår. Kan då regeringen kräva mer av skolan, som ju har stort mått av självstyre?

”En nationell fråga”
– Det finns två aspekter på det hela. Dels kan man utöka ämnet idrott och hälsa, en nationell fråga för regeringen att ta ställning till. Det andra är att man kan försöka få skolorna att spontant öka inslagen av fysisk aktivitet och jag tror att det är i ökande. 

– Den andra delen av idrottsämnet, hälsa; goda kostvanor får man inte glömma bort i sammanhanget och där har vi haft ett uppdrag på myndigheten tillsammans med Livsmedelsverket att se över bestämmelserna för skolmåltider, säger Peter Holmberg, Myndigheten för skolutveckling.

”Ändra matvanorna”
Men kraven på mer idrott i skolan för att minska barnfetman ifrågasätts av docent Michael Sjöström vid Karolinska Institutets enhet för Folkhälsa.

– Fetman som sådan behandlas inte primärt med fysisk aktivitet. Det handlar om att ändra matvanorna och det är en väldigt liten del av en viktnedgång som kan kopplas till aktiviteten som sådan. Det är en argumentation som bygger på bristande sakkunskaper.

”Studierna styrker inte”
Eftersom idrottslektionerna ger så lite rörelse till varje elev tjänar det inget till att utöka ämnet, menar han. Dessutom kan de flesta de studier som gjorts inte styrka att mer skolidrott gör barnen mer aktiva.

– De säger att av 15 till 20 projekt så har 80 procent inte kunnat påvisa någon effekt på barnens aktivitets- och matvanor. Det borde vi ta vara på och inse att ska vi göra något, måste vi tänka i nya banor. Andra studier har totalt misslyckats med att åstadkomma det man tänkt sig, säger Michael Sjöström, enheten för folkhälsa och nutrition vid Karolinska Institutet.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Clara Osvald, Göteborg
clara.osvald@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".