Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Socialstyrelsen kritiserar vården för bristande rutiner

Publicerat torsdag 19 juli 2007 kl 15.45

Vad ska vården göra för att förebygga självmord? För att få svar på frågan har Socialstyrelsen gått igenom 153 fall där personer som nyligen sökt vård tog sitt liv strax efteråt. I många fall har vården inte alls bedömt risken för självmord. I andra fall kommer hjälpen för sent på grund av bristande rutiner.

Ett exempel som Socialstyrelsen uppmärksammar gällde en elev som tog sitt liv.

Lång process till vård
Efter att elevens kamrater hade slagit larm om elevens självmordstankar, träffade skolans kurator eleven. Kuratorn kontaktade skolsköterskan samma dag, som i sin tur bokade tid hos skolläkaren.

Skolläkaren skrev remiss till psykiatriska öppenvården. Där hade en läkare semester.

Det tog sammanlagt tre veckor från det att elevens självmordstankar uppmärksammades tills remissen kommit tillbaka. Då var det för sent, han hade tagit sitt liv.

Det är vanligt att vårdens ansvariga efter sådana händelser finner att inget har gått fel i just deras verksamhet.

Självmord ska anmälas
Men sedan den 1 februari i fjol ska alla självmord inom en månad efter att patienten sökte vård, anmälas till Socialstyrelsen, som ser över hur hela vårdkedjan fungerat.

Rapporten visar att många personer som är i riskzonen för självmord aldrig ens upptäcks av vården. Av de 153 fall som hittills har granskats, så var det bara tio personer som bedömdes ha hög självmordsrisk.

I nästan hälften av fallen hade risken för självmord överhuvudtaget inte bedömts. Flertalet anmälningar rör psykiatrin.

Kritik i 81 fall
Socialstyrelsen riktar kritik mot vården i 81 fall. I övriga har ingen koppling upptäckts mellan självmordet och vårdens agerande.

Helena Silfverhielm, som har lett Socialstyrelsens granskning, säger att vanligaste bristen är missar i dokumentation och kontakter mellan vårdens olika led.

– Det är nog för att man inte ser helheten utan man ser bara sin egen bit och vad som händer i nästa led. Man måste se hela patientens vårdprocess och ta sitt ansvar i helheten.

Den som söker vård vill ju gärna tro att vårdgivarna pratar med varandra och att man litar på att det man sagt också går vidare?

– I de flesta fall så fungerar det ju. Det är fallen där det inte fungerat som kommer till oss, men det ska ju fungera överallt.

Det är första gången ni gör en sådan här rapport. Vad ska den leda till framöver?

– Den ska leda till att antalet självmord, som är relaterade till vården, minskar, säger Helena Silfverhielm på Socialstyrelsen.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".