Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot hur tankerhaveri hanterats

Publicerat måndag 25 november 2002 kl 12.50
Rederibranschen är kritisk mot hur myndigheterna i Spanien och Portugal hanterade olyckan med den grekiska oljetankern Prestige, som sjönk utanför atlantkusten på tisdagen i förra veckan med massiva oljeutsläpp som följd.
I stället för att erbjuda fartyget en lugn hamn tvingades det ut till havs igen, och det är sämsta man kan göra med ett allvarligt skadat skepp, säger Lars Carlsson som är ordförande i tankerrederiernas internationella branschorganisation Intertanko. – Man hade ju en viss tidpunkt på sig innan fartyget skulle kunna fortsätta spricka, det beror ju på hur lång tid och vilka vågor hon utsatts för, och det finns ju egentligen ingen värre behandling utav ett skadat fartyg än att bogsera henne längre ut till sjöss där sjögången är värre och dessutom ingen hjälp finns att få. Alternativet hade ju varit att ta in henne i en hamn, säger Lars Carlsson. – Det är ett problem inom sjöfarten att ingen vill se ett skadat fartyg men alla vill ha olja. En liknande händelse förra året Det är inte första gången som en skadad oljetanker inte får gå i hamn. Förra året irrade ett tankfartyg med en liknande skada som Prestige runt i Medelhavet i tre veckor och avvisades i land efter land innan det till slut fick gå in mot den tunisiska kusten där det gick att pumpa över oljan till ett annat fartyg. Det holländska bärgningsbolaget som nu fick i uppdrag att bogsera Prestige i säkerhet ville också gå till närmaste hamn, men i stället skickade både Portugal och Spanien ut krigsfartyg för att eskortera den skadade tankern ut till havs igen. Prestige flöt i sex dagar sedan det hade uppstått ett 9 gånger 15 meter stort hål på sidan, ett hål lika stort som en normalstor svenska familjevilla. ”Dubbla skrov hade inte hjälpt” Direkt efter att fartyget sjönk sades det att det stora oljeutsläppet hade kunnat undvikas om båten hade haft en modern konstruktion med dubbla skrov, men Lars Carlsson säger att under de här omständigheterna hade inte heller det inte kunnat förhindra katastrofen: – Nej, dubbelskrov är till för att skydda ett fartyg som grundstöter eller kolliderar med låg fart, för att dubbelskrovet kan ju inte skydda mer än för en viss påverkan. Två fartyg som i full fart kör in i varandra, där hjälper inga dubbelskrov på jorden, men i det här fallet har det uppstått en spricka i skrovet, och en spricka kan uppstå på ett enkelskrovat fartyg eller dubbelskrovat - det har ingenting med antalet skrov att göra.
Stefan Winiger

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.