Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetarklass klarar högskolan bra

Publicerat tisdag 26 november 2002 kl 16.45
Studenter med utländsk bakgrund och de med föräldrar utan högre utbildning, klarar sina studier i stort sett lika bra som studerande från akademikerhem. Det visar en analys från Högskoleverket. Däremot finns svårigheter att få unga, från vad man kallar, studieovana hem att börja på högskola, men sådana försök finns, bland annat på Burgårdens Gymnasium i Göteborg.
Den sociala bakgrunden spelar dock fortfarande in i val av utbildning. Bland läkarstudenterna kommer till exempel bara sex procent från så kallade studieovana hem. Jessica Turesson från Kristianstad är en av dessa. För henne är det självklart att social bakgrund inte har något med resultat att göra. – Det sitter ju inte i generna att man ska kunna allting bara för att föräldrarna är läkare, säger hon. Det är ju på samma villkor, alla måste ju lära sig ämnet från grunden ändå. Då spelar det ju ingen i roll i grunden varifrån dina föräldrar kommer ifrån. Bakgrund liten betydelse för resultatet Den sociala bakgrunden har ingen betydelse för hur man klarar sig på högskolan när man väl har kommit in, menar Jessica Turesson, som tillsammans med en annan student är den enda i sin klass på läkarutbildningen i Stockholm, som inte har akademiskt utbildade föräldrar. Det Jessica säger bekräftas i den nya analysen från Högskoleverket, där man har tittat på hur många som tagit examen av de studenter, som började på högskolan för åtta år sedan i förhållande till social respektive utländsk bakgrund. – När studenterna väl har kommit in på den högre utbildningen spelar det inte särskilt stor roll vilken bakgrund de har, säger Stig Forneng, som är utredare på Högskoleverket. Men det finns en mycket klar social skiktning i utbildningsvalen. Där ser det i stora delar likadant ut som för 30–40 år sedan, säger han. Snedrekrytreingen kvarstår Den sociala snedrekryteringen till högskolan består. Sju av tio ungdomar från högre tjänstemannahem går vidare till högre studier, medan motsvarade siffra från så kallade studieovana hem är en av fyra. Dessutom är skillnaderna mellan vad man väljer också fortfarande stora, enligt Stig Forneng. – Ungdomar från de övre sociala skikten är väldigt överrepresenterade i exemeplvis läkarutbilding, civilingenjörsutbildning och juristutbildning, medan det är en jämnare social rekrytering till socionomutbilning, sjuksköterskeutbildning och förskollärarutbildning. Få läkarstuderande från arbetarhem Läkarstudenten Jessica Turesson, vars mamma är telefonist och pappa sjukpensionerad redovisningsassistent, har sin teori om varför det ser ut som det gör, och varför endast sex procent av läkarstudenterna kommer från icke akademiska hem. – Det kan kanske vara en känsla av osäkerhet eller att man inte har några förebilder, säger hon. Hade du någon gång tankar på att ”det här kommer jag inte att klara av”? – Nej, aldrig någonsin, säger hon. Det är detta jag vill göra, och då är det ju inget annat att välja på. ”Bredare rekrytering behövs” Jessica Turesson hoppas att en bredare rekrytering slår igenom snart, för det behöver läkarkåren menar hon. – Det viktigaste är att man förstår och kan möta patienterna efter utbildningen, säger hon. Då är det ingen nackdel att komma från en arbetarbakgrund eller, för den delen, akademikerbakgrund eller utländsk bakgrund. Det är ju bara bra om man har en ökad möjlighet att förstå sina patienter. Stig Forneng på Högskoleverket menar att det krävs nya och tidigare insatser för att stävja snedrekryteringen. – Det är väldigt stor skillnad på hur ungdomarna väljer i gymnasieksolan, säger han. Andelen som väljer de mest studieförberedande utbildningarna i gymnasieskolan är mycket större för dem som kommer från de övre sociala skikten, än för dem som kommer från arbetarhem. Det är relativt lite man kan göra när man kommer så längt som att rekrytera till den högre utbildningen, utan det måste hända i grundskolan och i gymnasieskolan.
Anna Lithander
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.