Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hotade lokalpolitiker saknar stöd

Publicerat tisdag 26 november 2002 kl 15.06
Många lokalpolitiker som utsätts för hot anser att de får dåligt stöd av sina partier. Det framgår av en handbok för hotade politiker som tagits fram av en rad myndigheter, Kommunförbundet och Landstingsförbundet. En av dem som själv blivit hotad är kommunalrådet Stig Davidsson och han vet att många känner sig utlämnade.
– Ja, det känner jag igen, just det här att det är ovant för politiker inte att bli hotade, det har väl alla blivit en eller annan gång i sociala frågor, men just det här organiserade hotet som har kommit på senare år. Det är nytt och det har vi svårt att hantera både inom partierna och politiker - hur ska vi förhålla oss till detta? säger Stig Davidsson. Två av tio politiker har hotats Kommunförbundet och Landstingsförbundet har tidigare visat att nästan två av tio av alla politiker som leder någon nämnd har tagit emot hot mot sig själva eller mot närstående. Det är alltså riskabelt att vara politiker, även om det är långt ifrån lika utsatt som att till exempel jobba i vården. Stig Davidsson tycker att han själv fick ett ”hyggligt” stöd från sitt eget parti, men många andra hotade har enligt rapporten saknat det här stödet. – Många som blir utsatt för hot känner sig skyldiga själva, och blir inte alltid tagna på allvar av sina partivänner, och ofta är det en sådan tystnad runt det så att de tror att de är ensamma om det här, säger demokratiminister Mona Sahlin. Det är ofta rasister och nynazister som hotar politikerna, och det fick Stig Davidsson i Nybro leva med i mer än ett år. Sahlin vill gå vidare En arbetsgrupp med myndigheter och organisationer har nu alltså tagit fram en handbok för hotade politiker som Stig Davidsson, men Mona Sahlin tror inte att det räcker. – Nästa steg för mig är att försöka se till att det i varje kommun, i varje partigrupp, finns en konkret handlingsplan för hur man hanterar hotbilden i den egna kommunen, och om fler anmäler ser ju jag litet tydligare om det är något som brister sedan i rättssamhällets hantering av hoten. I så fall ska vi ju inte tveka att ingripa också där, säger Sahlin. Hur tänker du dig att en sådan här handlingsplan skulle kunna se ut? – Den måste handla om alltifrån hur man beter sig om det blir hot mot ett fullmäktigesammanträde till konkreta råd om en politiker har upplevt ett hot vem man vänder sig till, vem man frågar om råd, ska jag ha hemligt eller öppet telefonnummer? måste min adress stå med i alla kommunala handlingar? - man måste ha tänkt igenom alla de delarna.
Fredrik Furtenbach

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.