Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EMU-omröstning troligen nästa höst

Publicerat torsdag 28 november 2002 kl 12.54
Imorgon, fredag, ska partiledarna träffas för att diskutera formerna kring folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU:s valutaunion EMU. Det troliga är att partierna bestämmer sig för en folkomröstning i september eller oktober och att det ska stå ja eller nej till EMU på valsedeln.
I praktiken är det tre frågor som ska diskuteras på fredag; datumet för själva omröstningen, vad det ska stå på röstsedeln och hur de statliga bidragen till respektive sida ska fördelas. Vad gäller datum är det troligaste alltså att det blir en folkomröstning i september eller oktober nästa år. Troligast är till hösten Moderaternas förslag tidigt 2003 och miljöpartiets vid nästa riksdagsval 2006 är för extrema. Folkpartiet har tidigare sagt mars men Lars Leijonborg säger nu att det troligaste är hösten. Kd och centern har sagt september. Vänsterpartiet säger november eftersom man anser att det behövs lång tid för folkbildning och även för att bidragen till respektive sida ska hinna ut. Persson vill ha omröstning om ett år Göran Persson sade för några veckor sedan att någon gång under hösten är lämpligt. – Jag tror att det är nödvändigt med lite förberedelsetid. Nu kan man ju hävda, vilket ju också är riktigt, att vi har diskuterat den här frågan sedan 1994. Så nog har man haft chansen att gå in i den. Men, återigen, hela det upplägg som vi har valt har varit av det slaget att ingen ska efteråt kunna anklaga oss för att man inte hade tid att sätta sig in. Fråga två är alltså vad det ska stå på valsedeln. Lars Stjernkvist, som är partiskereterare i socialdemokraterna vill ha två raka alternativ, ja eller nej, inget krångel. Ja eller nej till vad? Två alternativ alltså – men ja eller nej till vad? Ja eller nej till euron får folk att tro att det bara handlar om ett penga-byte enligt vänsterpartiet, som vill ha unionsbegreppet med och att det ska stå ja eller nej till EMU. Men miljöpartiets Peter Eriksson, som liksom vänsterpartiet säger nej, vill ha ja eller nej till euron. – Det är nog bättre att göra det enkelt. Antingen två ja – ja till kronan eller ja till euron, eller ja och nej. Ja eller nej till EMU:s tredje steg, vilket det faktiskt handlar om, är moderaternas önskan. V vill ge nej-sidan mer i bidrag En annan fråga är de statliga bidragen till de olika kampanjerna. Vänsterpartiet anser att nej-sidan bör få en större andel av de statliga pengarna eftersom många företag är EMU-förespråkare och därför vill satsa mer på ja-kampanjen. Moderaterna säger däremot att pengarna ska fördelas jämnt. Frågan blir då om de ska fördelas jämnt till partierna. I så fall blir det ju en övervikt för ja-sidan eftersom fler partier är för än emot ett ja till EMU. Vad det än blir så är det komplicerat enligt miljöpartiets Peter Eriksson. – Det är inte några alldeles enkla frågor. Just det här med pengarna visade sig ju i folkomröstningen om EU vara en känslig och svår fråga där man ifrågasatte från nej-sidan väldigt mycket. Tycker du att det är rimligt att nej-sidan särbehandlas positivt vad gäller ekonomisk fördelning från staten? – Det är ju i alla fall rimligt att man inte, som i den tidigare omröstningen, i praktiken särbehandlade negativt. Då var det ju så att själva de statliga kampanjerna eller informationen som gick ut där var ju väldigt tydligt på ja-sidan.
Edvard Unsgaard
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.