Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kd skärper tonen mot människohandel

Publicerat tisdag 7 augusti 2007 kl 05.00

Ändra sexköpslagen, skrota ordet trafficking och utbilda personer inom rättsväsendet i frågor kring människohandel. Det är en del av de förslag som kristdemokraternas jämställdhetsgrupp presenterar i en rapport på tisdagen.

Ella Bohlin leder gruppen som tagit fram rapporten.

– Jag tror att uppmärksamheten kring de här frågorna är liten eftersom det drabbar kvinnor, och ibland tenderar de här frågorna att inte få lika mycket uppmärksamhet, tyvärr. Det är något som jag skulle vilja ändra på. Ett sätt att komma till rätta med det är att sluta använda det kryptiska ordet trafficking, och istället använda slaveri eller människohandel, säger hon.  

Mer utbildning
I rapporten föreslår Kristdemokraternas jämställdhetsgrupp också att Sverige ska verka för en kriminalisering av sexköp i alla EU-länder och att poliser, åklagare och domare ska få utbildning i frågor som rör människohandel.  

En annan punkt som bör åtgärdas enligt rapporten är att domstolarna ska börja döma inom hela straffskalan för den här typen av brott.

Idag kan den som åtalas och fälls enligt lagen om människohandel straffas med mellan två och tio års fängelse, men enligt rapportförfattarna är det bara den nedre delen av den skalan som används. Rapporten föreslår också att den nuvarande sexköpslagen ska ändras. 

– Om du ljuger för offret och säger att hon ska få jobba som servitris. Då behövs inget tvång, utan då kommer en kvinna till Sverige och tror kanske att hon ska få jobba på en restaurang. Men i själva verket blir hon utnyttjad som sexslav. Därför tycker vi att det här kravet är för orimligt, säger Ella Bohlin på kristdemokraternas jämställdhetsgrupp.

Liten reell betydelse
Men Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet, tycker visserligen att det vore bra om offren för människohandel kunde erbjudas målsägandebiträden och att personer inom rättsväsendet utbildades mer i frågor om människohandel.

På det stora hela tror han inte att förslagen kommer att betyda särskilt mycket för kampen mot kvinnohandeln. 

– Det är mycket centralt att man på effektivt sätt bekämpar människohandel, och då är det väldigt viktigt att de förslag man lägger inte bara är av symbolisk karaktär, utan verkligen kämpar mot den här allvarliga brottsligheten. Jag måste säga att de här fem punkterna mer verkar vara symbolik än verklig handling, säger han. 

Jon Andersson
jon.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".