Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot lag mot ungdomsbrott

Publicerat onsdag 27 november 2002 kl 15.52
Den nya lagen om sluten ungdomsvård som infördes 1999 fungerar inte som den var tänkt. Det konstaterar Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brå, och Statens institutionsstyrelse, Sis, som utvärderat lagen på regeringens uppdrag.
Ett problem är socialtjänstens dubbla roll - den har både en vårdande och bestraffande roll, anser Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell. ”Svårt förena principer” – Det är svårt att förena principer som rör straff och principer som rör vård, därför att straff ska vara förutsägbara, ska stå i proportion till gärningen, medan vård ska vara flexibel, anpassas till dagens situation för den unge och hans omvärld, och de ska vara efter behov, säger Kerstin Wigzell. Det här har lett till att socialtjänsten många gånger släpper kontakten med den unge brottslingen när han eller hon placerats på ett ungdomshem. Socialtjänsten är sällan med Tanken var att socialtjänsten i den unges hemkommun skulle finnas med som ett stöd under strafftiden på ungdomshemmet, men så sker mycket sällan. När strafftiden är över är ofta hela behandlingen över, vilket ofta leder till att brottsbanan fortsätter. Statens Institutionstyrelse, Sis, föreslår nu att de får ansvaret för en eftervård. – Jag har ingenting emot att man diskuterar att Sis skulle få en eftervårdsorganisation som liknar den som till exempel kriminalvården har när det gäller villkorlig frigivning, säger Sis' generaldirektör Sture Korpi. Ungdomstjänst i bara vissa kommuner När lagen om sluten ungdosmvård infördes skärpte man också straffet vård inom socialtjänsten. Bland annat skulle ungdomstjänst fungera som en bestraffningsåtgärd, men nu har det visat sig att endast hälften av landets kommuner inrättat ungdomstjänst. – Det är ju en orimlighet ur aspekten likhet inför lagen, att det beror på vilken kommun den unge bor i om han kan dömas till ungdomstjänst, säger Stina Holmberg som är chef vid enheten för individinriktade åtgärder på Brottsförebyggande rådet.
Margita Boström

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.