Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många klarar inte kraven till gymnasiet

Publicerat tisdag 14 augusti 2007 kl 15.50
Det sämsta resultaten på tio år.

När skolan nu börjar i dagarna är det drygt elva procent av niondeklassarna som inte har godkända betyg i matematik, engelska eller svenska, och de kommer därför inte in på gymnasieskolans nationella program. Det är de sämsta resultaten på tio år.

Skolverkets generaldirektör Per Thullberg är oroad över resultaten.

– Siffrorna har varit ganska konstanta sedan vi började med uppföljningsstatisk, men nu är det en statistiskt säkerställd försämring. Det är inte bra, säger Per Thullberg.

Omfattar 90 procent
Siffrorna som är framtagna av Statistiska Centralbyrån omfattar 90 procent av vårens niondeklassare. 11,4 procent av dem har alltså inte fått godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik, och är därför inte behöriga till de nationella programmen på gymnasiet.

Statistiken är ännu inte fullständig, eftersom de elever som har läst upp betygen under sommaren inte är medräknade.

Men det är ändå ett sämre resultat jämfört med de senaste tio åren, och det är framför allt i matematik som eleverna inte blir godkända.

Oklara orsaker
Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket säger att myndigheten inte ännu är klar över vad orsakerna är, men en möjlig förklaring kan vara att kullen av 16-åringar är väldigt stor.

– Det leder möjligen till större grupper och till att eleverna får sämre undervisning, säger Per Tullberg.

För tio år sedan var det över 91 procent av niondeklassarna som fick godkänt i matematik, engelska och svenska.

De första åren på 2000-talet var det drygt 89 procent, och i år alltså 88,6 procent.

(S) har visst ansvar
Marie Granlund som är socialdemokrat och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, menar att socialdemokraterna bär ett visst ansvar för att det ser ut som det gör.

– Nu har ju siffrorna legat ganska likartat under många år, men självklart har vi en del i det här ansvaret, även om de borgerliga också har ett stort ansvar nu när de suttit vid makten i ett år, säger Marie Granlund.

Kan du idag se vad det är som inte har gjorts under de senaste åren, som borde ha gjorts?

– Jag tror att vi måste fortsätta det arbete som vi har påbörjat, men göra mycket mer där. Det är att satsa på de skolor och områden som har de absolut tuffaste förutsättningarna, säger Marie Granlund.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".