Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Telefoner ska förhindra självmordshopp

Publicerat torsdag 16 augusti 2007 kl 04.00
Välbeprövat i San Francisco.

Varje år begår ett 50-tal människor självmord genom att hoppa från broar. Fysiska hinder i form av höga stängsel, och kameraövervakning används för att förebygga självmord. Och på Alnöbron i Sundsvall finns sedan några veckor tillbaka fyra nödtelefoner utplacerade.

– Förhoppningen är att om man mår väldigt dåligt så kanske en nödtelefon kan vara åtminstone en signal om att lyfta luren och göra någonting. Sedan är det naturligtvis så att förbipasserande kan se att något håller på att hända och skicka iväg ett snabbt larm, säger Lennart Helsing, informationsansvarig på Vägverket Region Mitt.

Högriskbroar kartläggs
Vägverkets olika regionkontor ska nu gå igenom vilka broar som ofta används för självmord. Sedan ska man föreslå hur broarna ska göras säkrare.

Höga broar i närheten av städer liksom broar som ligger nära psykiatriska kliniker ska prioriteras.

Polisen i Västernorrland får varje år mellan tre och fem larm där en person står i begrepp att hoppa från Alnöbron. Ungefär vartannat år är det någon som fullföljer hoppet från den över 40 meter höga bron.

Polisen positiv
Sedan telefonerna placerades ut har det åtminstone vid ett tillfälle hänt att en förbipasserande larmat, och polisen kunde snabbt vara på plats. Just den gången handlade det inte om en självmordskandidat men polisen är positiva till att telefonerna finns. Så småningom ska även kameror placeras ut längs den kilometerlånga bron.

Ulf Björnstig är professor i kirurgi vid Umeå Universitet, och han arbetar med säkerhet i olycksanalysgruppen vid Norrlands Universitetssjukhus. Han tycker det är bra med nödtelefoner som kan skapa en direkt personlig kontakt.

Men de kan inte ersätta fysiska hinder som till exempel höga stängsel som gör det svårare att hoppa, säger han.

– Jag är för de konkreta åtgärderna eftersom man vet att de fungerar. Man vet också att det är sällan man flyttar självmordplatsen alltför långt bort. Slutresultatet brukar vara att självmordsfrekvensen går ner och vi har ett effektivt hinder, säger Ulf Björnstig.

Men den här typen av skydd kostar ju pengar?

– Ja det gör det, men ett människoliv kostar också rätt mycket pengar. Om man tar vägverkets kalkyler så brukar man värdera ett räddat liv till 14 eller 16 miljoner kronor. De här hoppen händer på väldigt avgränsade vägsträckor, det rör sig om kilometer. Om man fixade de här kilometrarna så skulle man kunna rädda en hel del liv.

– De man framför allt kan rädda är de som kanske har en tillfällig depression. Det kan ha tagit slut med killen eller tjejen, och så tycker man allt är tråkigt. Då kanske man hoppar. Om det inte går att hoppa, kanske man mår bättre nästa dag, om man har tur, säger Ulf Björnstig

Ingrid Engstedt Edfast
ingrid.engstedt-edfast@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".