Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vindkraftverk kan förbättra havsmiljön

Publicerat torsdag 16 augusti 2007 kl 06.00
Vindkraftverk kan syresätta Östersjön och förbättra miljön.

Stora vindkraftverk ute till havs, det kan bli lösningen på problemet med giftalgerna i Östersjön. Anders Stigebrandt är professor i oceanografi på Göteborgs universitet och han har arbetat fram metoden som skulle förbättra vattnet i Östersjön på bara några år.

– Idén går ut på att syresätta Östersjöns djupvatten och detta ska vi göra med någon form av pumpar som vi tror ska vara vinddrivna.

Tanken är att flytande vindkraftverk ska placeras ute till havs. Dessa ska förses med propellrar som transporterar vattnet på 50 meter ner till 125 meters djup. På så sätt skulle vattnet syresättas, vilket i sin tur binder fosforn så att giftalgerna försvinner.

Vindkraftverken i Arendal i Göteborg ser ut ungefär som de snurror som Anders Stigebrandt har tänkt använda.

100 vindkraftverk

– Ja, jag tror att de här vindkraftverken som vi ser här ut i Arendalsområdet är rätt storlek. Vi har tänkt oss 100 stycken vindkraftsdrivna pumpar. Effekten ska vara ungefär 0,5 MW, och jag tror att de här är ungefär så stora.

Men förslår det på stora Östersjön?

- Ja, det kan låta förbluffande men finessen är att med vårt mänskliga system, det tekniska systemet är så enormt mycket mer effektivt än naturen själv så det behövs inte så många. Vi fixar det där mycket bättre än naturen, säger Anders Stigebrandt.

Komplement
Fast själva idén kommer trots allt från naturen själv. I början av 90-talet stormade det rejält över Östersjön, vilket rörde om i vattenlagren och tillfälligt förbättrade syresättningen. De 100 vindkraftverken skulle åstadkomma samma sak, men de får inte vara den enda åtgärden.

– Ja, det är viktigt att understryka att det här är ett komplement, till att bygga ut reningen av avloppsvatten när det gäller fosfor. Det är den enda långsiktigt hållbara metoden. Men även när vi byggt ut fosforreningen så kan det 20-30 år innan vi får bra förhållanden i Östersjön.

– Genom att göra det som vi föreslår kan man få bra förhållanden inom några år. Det visar det här exemplet från 90-talet.

– Sedan vill jag säga att det här inte är dyrt. Det kostar kanske två miljarder kronor att bygga det här systemet. Vi i Sverige enbart har ju lagt kanske tio miljarder kronor på kväverening, och de här tvi miljarderna till det nya systemet ska ju hela EU vara med och betala så för Sverige blir det bara några procent av vad vi lagt på kväverening, säger han.

Benedikta Cavallin
benedikta.cavallin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".