Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Männen regerar i departementen

Publicerat måndag 2 december 2002 kl 05.10
Sett till antalet kvinnliga ministrar har Sverige en av världens mest jämställda regeringar. Men tittar man på hur regeringsarbetet är upplagt, då är det fortfarande männen som styr. Ekot har granskat könsfördelningen hos statssekreterarna, som är de högsta politiskt tillsatta tjänstemännen.
Mona Sahlin, Ulrica Messing och Anna Lindh. Tre framgångsrika kvinnor i den svenska regeringen, tre ministrar som lyfts fram som exempel på den jämställdhet. När man granskar nätet av makthavare i de politiska regeringskorridorerna tornar delvis en annan bild upp. Nämligen den att det fortfarande är så att männen styr Sverige. Där mycket av makten finns, där finns männen. Färre än 20 procent hos Ringholm och Persson De två departement som har mest makt är statsminister Göran Perssons eget departement, statsrådsberedningen, liksom Bosse Ringholms finansdepartement. I de två departementen huserar totalt sex ministrar. En är kvinna. Det är färre än 20 procent. Under ministrarna arbetar de högsta polistiska tjänstemännen, statssekreterarna och det är dem som Ekot granskat. På de mäktigaste departementen, finansdepartementet och i statsrådsberedningen är det bara drygt en tredjedel av statssekreterarna som är kvinnor. Det kan jämföras med de övriga departementen där drygt 43 procent av statssekreterarna är kvinnor. ”Vi ger männen skuldkänslor” Gun-Britt Andersson var under åtta år statssekreterare, dels på Utrikesdepartementet, dels på Socialdepartementet. Hon säger att hon inte är förvånad och hon känner igen mönstret. Hon tror att orsaken till den skeva fördelningen är att kvinnor kan framkalla en sorts skuldkänslor hos männen. – Ibland har vi varit stränga och sagt att vi är duktiga, vi levererar och ändå ser de oss inte. Ibland kanske det till och med är så att männen känner att vi ger dem dåligt samvete, att de liksom inte duger. Jag tror att vi gärna kommer och är uppkäftiga och näbbiga på ett sätt som ger dem lite dåligt samvete. Och då vill de inte jobba med oss? – Nej, då blir det obekvämt. Före detta demokratiminster Britta Lejon säger att under hennes tid som minister kände hon till att vissa kvinnliga politiska tjänstemän kände sig åsidosatta. Men fenomenet i sig, förvånar inte heller henne. – Det är väl så att också regeringskansliet återspeglar hur Sverige ser ut i övrigt, att där det finns makt där finns det också fler män än kvinnor, säger hon. En annan underrepresenterad grupp är invandrare. Efter valet hade statsminister Göran Persson intentionen att rekrytera en minister med invandrarbakgrund, men sade sedan att han inte lyckatas hitta någon lämplig. Inte heller på nivån under ministrarna har ministrarna lyckats hitta någon som är född utomlands. Ingen statssekreterare på något departement är invandrare.
Anna Tibblin Hansson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.