Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare kräver ökade forskningsanslag

Publicerat fredag 17 augusti 2007 kl 22.56

En stor del av den svenska forskningssektorn skriver nu till regeringen, att staten måste öka satsningarna på civil forskning för att klara av målet att det ska uppgå till en procent av BNP. I själva verket sjunker det statliga bidraget, och det är allvarligt, säger Björn von Sydow, ordförande i Vetenskapsrådet.

– Pengarna räcker inte till alla de projektförslag som anses mycket lovande av forskarvärlden, de olika vetenskapliga grupper som går igenom ansökningar. De är ändå gjorda av forskare med mycket goda prestationer bakom sig. Därtill kommer då att när man ändå försöker ge pengar, så blir det för små belopp per forskare eller forskargrupp många gånger, säger han.

Vetenskapsrådet är en av åtta tunga instanser som företräder svensk forskning, som nu skriver till regeringen om de statliga anslagens storlek de kommande åren.  

Ge utrymme för forskning
Bland undertecknarna finns också Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sveriges Universitets och högskoleförbund, samt Vitterhetsakademien.  

De skriver att Sverige riskerar att missa målet om en procent av bruttonationalprodukten, BNP, i statligt bidrag till civil forskning. Bidraget sjunker istället. År 2003 var det statliga bidraget 0,84 procent av BNP, i år är det 0,78 procent. Ändå har politiker från alla partier talat varmt om vikten av forskning, för Sveriges konkurrenskraft, och lovat att hålla sig till enprocentsmålet. 

– Inför valet 2006 åtog sig, vid valmanifesten, både alliansen och socialdemokraterna, som nu har blivit det stora oppositionspartiet, och för övrigt även vänsterpartiet och miljöpartiet i långa stycken att nå en procent av bruttonationalprodukten till civil och statlig forskning, säger Björn von Sydow.

– Nu låser man utgiftstaken för fyra år framåt enligt den budgetmetodik vi har i Sverige, och då är det ju väldigt viktigt att taken sätts så att de här utgifterna får plats. Och hur än taken sätts att utgifterna av det här slaget uppnås. 

Vad händer tror du om man inte når det här enprocentsmålet? 

– Jag tror att vi får en fortsatt förskjutning i oförmånlig riktning i personalen på våra universitet och högskolor. I vårt system är det ju huvudsakligen universiteten och högskolorna som utför forskningen.

– Vi kommer få en oförmånlig personalstruktur med fler äldre forskare som har tjänster, men relativt sätt färre, yngre och nyare forskare. Det tror jag inte är bra för förändringsförmågan. För forskning handlar ju väldigt mycket om att man hela tiden ändrar sina synsätt, sina tolkningar och därmed våra förmågor.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".