Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unga kvinnor lider mest av ensamhet

Publicerat söndag 19 augusti 2007 kl 12.00

Unga kvinnor lider mest av ensamhet, visar en stor undersökning från statliga Folkhälsoinstitutet. Risken att drabbas av oro, ångest och psykisk ohälsa ökar kraftigt för den som har få sociala kontakter, enligt undersökningen, och unga kvinnor drabbas hårdast.

Det säger Per Carlson, forskare på statliga Folkhälsoinstitutet.

– Det är inte så att unga kvinnor skulle vara mer ensamma än andra grupper, men de som faktiskt är ensamma i den gruppen, de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande i betydligt större utsträckning än andra grupper, säger han.

Stor undersökning
I en mycket omfattande undersökning har statliga Folkhälsoinstitutet bett fler än 73 000 svenskar svara på enkätfrågor om hur de mår. 

De fick också svara på hur socialt aktiva de är, och hur mycket släkt och vänner de har. Det kallar forskarna för socialt kapital.

Hajade till
Per Carlson, sociolog och forskare på Folkhälsoinstitutet, hajade till när han började analysera resultaten.

– Unga kvinnorna mellan 16 och 20 år lider svårt av att inte ha socialt kapital, och det finns en större risk att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande för den gruppen än för till exempel äldre män.

Var tredje unga kvinna mellan 16 och 20 säger att de har någon form av ångest, depression eller oro. Bara var sjätte kille säger samma sak, och bara var tionde man över 65 år.

Riskgrupper
En ensam tjej löper tre gånger större risk att må dåligt av sin ensamhet än en äldre man. Allra sämst är det att dålig ekonomi och ha invandrat från länder utanför Europa. Unga invandrade kvinnor som har dåligt med pengar har det tufft medan äldre svenskfödda män med god inkomst mår bäst.

– Invandrargrupper utan sociala nätverk, ekonomiskt utsatta utan sociala nätverk, kvinnor utan sociala nätverk. Det är speciella riskgrupper i det här sammanhanget.

– Om vi vill förbättra den psykiska hälsan så räcke det inte med att bara ta tag i människors ensamhet, utan man måste också ta tag i deras ekonomiska förutsättningar och så vidare, säger Per Carlson.

Jonas Fredén
jonas.freden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".