Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Får skolskjuts från två adresser

Publicerat onsdag 4 december 2002 kl 16.52
Barn som bor växelvis hos mamma och pappa har rätt till skolskjuts från båda adresserna. Det slog Regeringsrätten fast i en dom på onsdagen.
Domen handlar om Fredrik i Märsta i Sigtuna kommun som inte fick skolskjuts när han bodde hos sin pappa. Kommunen utgick nämligen från att Fredrik var skriven hos sin mamma och att det enbart var från den adressen som han fick skolskjuts. Fredriks pappa Barry Gunnarsson är nöjd med domen och säger att det inte är Fredrik som har valt var han ska bo utan att det är föräldrarna som i och med skilsmässan fattade beslutet att ge Fredrik tillgång till både mamma och pappa. – Då ska man inte bli motarbetad av kommunen på det här sättet, säger Barry Gunnarsson. Folkbokfördes hos mamma Fredrik skulle börja sjunde klass när hans mamma och pappa skildes. Fredrik flyttade med mamma till Märsta centrum, pappa bodde kvar i huset en dryg mil från tätorten. I och med att Fredrik blev folkbokförd på mammas adress förlorade han enligt Sigtuna kommun rätten till skolskjuts. Många kommuner har hittills rättat sig efter en dom i kammarrätten i Sundsvall från 1991 som säger att det är folkbokföringsadressen som ska vara avgörande. Kommunen oroas Kerstin Sundberg, kommunjurist i Sigtuna är orolig för de ekonomiska konsekvenserna av onsdagens dom i regeringsrätten, och säger att det för kommunen blir många praktiska problem. Hon hänvisar också till att det finns fall där barn inte bara bor hos föräldrarna utan kanske hos någon annan anhörig som till exempel mormor och att det inte framgår av domen hur kommunen ska förhålla sig till det. – Då vill vi att regeringsrätten även klargör hur långt vår skyldighet ska sträcka sig, om den även ska sträcka sig så långt, säger Kerstin Sundberg. Även Hans Ekman, kommunalrättschef på Kommunförbundet, är bekymrad: – Man kan ju förstå att de föräldrar som är berörda tycker det är positivt med den här domen. Men som vi ser det är det ett besvärligt kommunalekonomiskt problem. I storstadskommuner med bra kollektivtrafik är det nog inget större problem, utan problemet uppstår i glesbygder.
Anders Kilander, Ekot och Maria Meschke, Studio Ett
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.