Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskarstöd för ny jordbrukslinje i EU

Publicerat lördag 7 december 2002 kl 11.54
Statsminister Göran Persson öppnade ju för en ny svensk linje när han på fredagen sade att EU:s jordbruksstöd på sikt bör upphöra och föras till nationell nivå. Livsmedelsekonomiska institutet i Lund, en liten myndighet som specialstuderar EU:s jordbrukspolitik är inne på samma linje efter sin studie.
När alla de nya länderna kommer in måste jordbruksstöden reformeras och i större utsträckning skötas nationellt, säger institutets generaldirektör Lena Johansson. – Den utgångspunkt vi har haft är ju att ska man ha en EU-gemensam politik så ska den också tillföra ett mervärde jämfört med en nationell, och då menar vi att de förändringar av politiken som har skett de senaste åren, det senaste årtiondet, gör att det idag inte längre är effektivt att ha en gemensam politik utan det skulle egentligen vara effektivare att flytta hela - eller stora delar - av politiken till nationell nivå, säger Lena Johansson. Men hur skulle det kunna gå till då praktiskt, vilka delar skulle man börja med? – Ja, de delar där det är mest uppenbart, det är de nyare delarna av politiken som stegvis har flyttats över mot landsbygds- och miljöåtgärder, och de har ju mycket nationell och till och med regional prägel över sig, måste ju anpassas efter de regionala förhållandena och behoven. Idag uppgår jordbruksstödet till omkring 400 miljarder kronor, hälften av EU:s hela budget och med en enorm byråkrati för att hantera alla olika stödformer. ”Villkoren är redan olika” Johansson menar att eftersom de naturliga förutsättningarna varierar i Europas länder bör man bättre kunna administrera stödet till jordbruket nationellt. Farhågorna är då att villkoren kommer att bli mycket varierande för bönder i olika delar av Europa, men villkoren är redan olika, säger hon: – Trots den politik vi har, har ju inte bönderna samma villkor ändå. Dels finns det en nationell lagstiftning som gör att det är olikheter i villkoren, det är inte så att bönderna har samma inkomstnivåer i olika länder. Det skiljer oerhört mycket i inkomstnivåerna i olika länder och jordbrukspolitiken har inte förmått att jämna ut dem. Skulle troligtvis möta hårt motstånd Nu kommer ytterligare tio länder in i EU. De kommer till en början inte att få lika mycket jordbruksstöd som nuvarande EU, men om alla 25 länderna skulle få jordbruksstöd på samma villkor betyder det att de nuvarande 15 länderna skulle få sitt stöd sänkt med 30 procent. Att föra över jordbruksstöden till nationell nivå skulle säkert möta hårt motstånd från bondeleden, särskilt i de länder som får mer pengar än de betalar till EU: – Jordbruket i EU kommer ju inte alls att vara det samma efter en utvidgning som jordbruket i EU är idag, och då är det ju rimligt att också politiken förändras, men det har ju också visat sig oerhört svårt att ändra inom ramen för en gemensam politik, så att det är klart att det är en mycket svår fråga att göra den nationell igen, säger Lena Johansson.
Ingrid Gustavsson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.