Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Domstolar sätter inte alls munkavle på advokater”

Publicerat måndag 9 december 2002 kl 05.46
Det är fortfarande mycket ovanligt med yppandeförbud, alltså ett absolut förbud för alla inblandade att säga någonting om en pågående brottsutredning, enligt en undersökning av Riksåklagaren. I somras hävdade Advokatsamfundet att det blivit vanligare med yppandeförbud.
– Vi har fått fram att åklagarna i ett 20-tal ärenden under 2002 beslutat om uppenbarandeförbud och att domstolarna på åklagarens begäran beslutat om det i kanske ett 50-tal ärenden sammanlagt. Det kanske är ett par åklagare som sagt att de upplever det som om det blivit vanligare och då menar jag att tingsrätten beslutar om uppenbarandeförbud, säger Ebba Sverne Arvil, byråchef hos Riksåklagaren. Yppandeförbud, eller uppenbarandeförbud som det också kallas, innebär att alla inblandade i en brottsutredning förbjuds att säga någonting om fallet. Till skillnad mot den vanliga förundersökningssekretessen så gäller ingen meddelarfrihet och den som avslöjar något så enkelt som den misstänktes namn kan straffas för det. Beslutet om yppandeförbud tas antingen av åklagaren eller domstolen och bland dem som starkt kritiserat bruket finns Sveriges Advokatsamfund. Generalsekreteraren Anne Ramberg står fast vid sin kritik. – Det är en allmänt utbredd uppfattning att det här har ökat. Det handlar ytterst om rättssäkerhet i bemärkelsen att det är en begränsning, alltså advokaterna som har till syfte att ta tillvara den misstänktes intressen, försvara den misstänkte, de beläggs ju med munkavle. Åklagarna i Riksåklagarens undersökning säger att de väljer yppandeförbud i fall som handlar om till exempel organiserad brottslighet, mord, sexualbrott och spioneri. Orsaken är att ärendena är känsliga och att man vill hinna förhöra alla inblandade innan uppgifter om fallet blir kända genom media. Att medias intresse kan ha betydelse, det tror också Lena Berke, chef för Stockholms tingsrätt. – Det beror ju på bevisläget i målet. Dessutom tror jag att när det är väldigt uppmärksammat av media blir skadan större av rapportering om den sprids väldigt allmänt.
Nina Odermalm Schei
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.