Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre gymnasieelever klarar slutbetyg

Publicerat måndag 9 december 2002 kl 16.17
Allt fler elever går ut gymnasiet utan slutbetyg och allt fler söker sig till Komvux för att komplettera sina betyg. Det visar en ny undersökning från Skolverket. Eleverna sjäva är dock ganska nöjda med sin gymnasieutbidlning.
- Det som vi inte är riktigt nöjda med är att så många inte kommer ur gymnasieskolan utan slutbetyg. Det är inte ett särskilt bra betyg för gymnasieutbildningen. Säger Skolverkets utredare Sven Sundin. Första undersökningen Rapporten gäller elever födda 1978, 1979 och 1980. Det är de första som gått ut från det nya gymnasiesystemet där program med betyg i varje kurs ersatt linjer med terminsbetyg. Och resultatet är i flera fall nedslående. Förutom att en fjärdedel av eleverna inte fått ett slutbetyg efter fem år, så söker sig allt fler, nästan 4 av 10 elever vidare till Komvux för att komplettera sina betyg. Och det behövs för på högskolan har konkurrensen hårdnat. Andelen unga under 25 år som går vidare till högskolan har nästan fördubblats sedan 1980-talet. Enligt utredaren Sven Sundin kan skälet till att det blivit svårare för gymnasieleverna att klara betygen vara att det blivit svårare att få hjälp för den som halkat efter: - Vi vet att skolorna hjälper elever med svårigheter allt för lite. Säger Sven Sundin. 300 000 elever undersökta Studien som omfattar 300 000 elever och närmare intervjuer med 6500 unga, visar också att bara hälften av de som väl fått jobb hamnar i jobb som de utbildats till. Men trots allt är eleverna över lag nöjda med sin gymnasieutbildning säger Sven Sundin. - Eleverna är trots allt tämligen nöjda. Även om de inte får ett arbete som utredningen var tänkt för. Dåligt med jämställdheten Och för jämställdhetsivrare är rapporten dyster läsning. Bara 5 av totalt 19 utbildningar som studerats närmare bedöms vara jämställda. Och det är heller inte lönt att uppmuntra män till att söka kvinnodominerade utbildningar och tvärtom. Det underrepresenterade könet på såna utbildningar har mycket svårare att få jobb i rätt bransch eller ett jobb över huvud taget säger Sven Sundin. - Flera kvinnor som gått fordonsutbildning kan vittna om att när en man kommer med en trasig bil så vill han tala med en karl. Den unge man som gått fritidsledarutbildning och som fått jobb på en förskola möter krav från föräldrar om att ''mitt barn får inte sitta i ditt knä''. Denne man lämnar snart sitt jobb eftersom det är omöjligt för honom att jobba på en förskola. Säger Sven Sundin till Ekot.
Anders Kilander

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.