Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommunernas underskott fortsätter växa

Publicerat onsdag 11 december 2002 kl 12.29
Ekonomin blir allt kärvare hos kommuner och landsting, visar en gemensam rapport från Kommunförbundet och Landstingsförbundet på onsdagen. Trots de största skattehöjningarna på 25 år fortsätter underskotten i den offentliga sektorn att växa, enligt rapporten.
– Den viktigaste delen är att behoven i kommunerna inte på något sätt är kopplade på ett positivt sätt till sysselsättningstillväxt eller sysselsättningstillbakagång, säger Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu. Det är nästan tvärtom: om sysselsättningen minskar i samhället och fler människor blir arbetslösa så ökar istället kraven på individ- och familjeomsorg. Så om inte samhället klarar sysselsättningen så kommer kravet på ökade skatteintäkter att fortsätta år efter år? – Ja, om det är så att vi samtidigt säger att vi vill ha kvar samma krav på service från samhällets sida. Utvecklingen i den offentliga sektorn oroar. Viktiga välfärdsuppdrag blir svårare att klara av. Underskotten växer ännu några år Skattehöjningarna som träder i kraft vid årsskiftet är de högsta på 25 år, ändå växer underskotten, åtminstone fram till 2005. Majoriteten av landstingen och många kommuner, 123 stycken, klarar inte balanskravet i år, alltså att inte ha underskott i verksamheten. I genomsnitt höjs landstingsskatten med 48 öre, och kommunalskatten med 18 öre. Landstingen får in sex miljarder och kommunerna två miljarder på höjningen. En fråga om prioriteringar Det här är en svår ekvation att få ihop. I slutändan handlar det om prioriteringar, och om vilken ideologi som ska styra inom exempelvis vården, menar Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson: – Jag hävdar, att med det utbud som vi i dag kan ge inom svensk hälso- och sjukvård, med den medicinsk-tekniska utveckling som finns, så är jag alldeles övertygad om att vi behöver ha en diskussion om vilken andel denna sektor ska ha av vår samlade bruttonationalprodukt. Sammanfattningsvis: Om ni får bestämma så blir det skattehöjningar flera år framåt för svenskarna? – Jag tror att i ett utvecklat samhälle går en större del av inkomsten till att betala välfärdstjänster. Sedan kan man betala det gemensamt över skatten, om man vill att det ska vara tillgängligt för alla på samma villkor, eller man kan betala via försäkringar, om man vill att det ska vara olika villkor som gäller för människor.
Tommy Fredriksson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.