Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högskoleverket vill förkorta grundskolan

Publicerat måndag 16 december 2002 kl 12.00
– Förkorta grundskolan med ett år. Det föreslår Högskoleverkets chef Sigbrit Franke för att komma åt klassklyftorna i utbildningarna på högskolor och universitet. Resurserna som lösgörs i och med en kortare grundskola, ska istället satsas på gymnasiet. Men förslaget väcker kritik hos Kommunförbundets utbildningsberedning.
– Det är viktigt att komma in så tidigt som möjligt i ungdomarnas situation, säger Sigbritt Franke. Hon menar att det behövs en större satsning på gymnasiet för att öka rekryteringen till högre utbildning. Resurser behövs till fler lärare och en mer intensiv utbildning, anser Sigbritt Franke. På så sätt blir eleven bättre rustad för högskolestudier. Tidigare satsningar Viviann Nilsson, kommunalråd i Göteborg, och ledamot i utbildningsberedningen, tycker att det är försent att sätta in de här medlen i gymnasiet. – Jag kan inte förstå vitsen med det. För mig handlar det om att man hela tiden måste jobba med de här frågorna och att man inte bra kan avvakta till gymnasieskolan för att göra det, säger Viviann Nilsson, kommunalråd i Göteborg, och ledamot i utbildningsberedningen. – Jag tycker att man redan från årskurs fyra - fem, kan komma in i det naturliga tänket att det faktiskt är så att man kan fortsätta. Tror du att barnen kan förstå det när de är så pass små? – Det är jag alldeles övertygad om att de gör, säger Viviann Nilsson. Collegeår Ökat samarbete mellan grund- och gymnasieskolan och högskolan, samt ett försök med förberedande år för högskolan, ett så kallat collegeår för elever som inte har behörighet till högskolan, föreslås också av Stockholms nya skolborgarråd Erik Nilsson, för att på så sätt bredda rekryteringen till högskolan. Försök med collegeår finns redan på flera platser i landet, bland annat i Göteborg, och enligt Viviann Nilsson så har man sett ett ökat intresse för att börja på högskolan i till exempel det invandrartäta Angered. I dag spelar fortfarande den sociala bakgrunden roll för om man söker till högskola eller inte. Skillnaderna märks redan i gymnasiet. Betydligt fler ungdomar från tjänstemannahem väljer gymnasieprogram som förbereder för högskolestudier, medan ungdomar från arbetarhem väljer yrkesinriktade program. Missnöjd Franke Men genom tidiga syo-insatser och vidare insatser på gymnasiet, tror Högskoleverket att man kan ändra situationen. För trots att andelen ungdomar från arbetarhem de senaste åren blivit fler vid högskolorna är inte Sigbrit Franke nöjd: – Om man ska nå upp till de mål som politikerna uppsatt, nämligen att i princip 50 procent i varje årskull ska gå vidare till högre utbildning, då krävs det intensifierade insatser. Då måste man i första hand skjuta in sig på den här typen av grupper där man har en lägre andel med övergång till högre utbildning.
Catarina Malmsberg och Nina Odermalm Schei
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.