Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljöpolitik i framkant kostar för mycket

Publicerat måndag 17 september 2007 kl 12.37

Det finns inga direkta produktivititetsvinster av miljöregleringer. Alla åtgärder för att åstadkomma miljöförbättringar kostar. Det anser Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Runar Brännlund har studerat en teori, som säger att miljöregleringar inte bara ger miljövinster utan också ökad produktivitet och effektivitet i företagen. Slutsatsen att det inte finns några direkta produktivitetsvinster av miljöregleringer drar han i en studie från Expertgruppen för miljöstudier på finansdepartementet.

– En huvudanledning är förmodligen att företagen hela tiden söker efter effektivitetsförbättringar och miljöpolitiken gör ingen skillnad i det avseendet, säger han.

Vad ska man då dra för slutsats av detta när det gäller den praktiska miljöpolitiken?

– Det är att man hela tiden måste göra den här avvägningen mellan nytta och kostnad, det vill säga nyttan av miljöpolitiken i form av minskade utsläpp exempelvis och ställa den mot den faktiska kostnaden och inte tro att detta är gratis. Man kanske ska ifrågasätta värdet av att gå före i exempelvis klimatpolitiken, säger Runar Brännlund.

Rekommendation väckte förvåning
Runar Brännlund sitter också i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor. När rådet för ett par veckor sedan la fram sin rapport förvånade det många att rådet rekommenderade att Sverige som nation inte skulle behöva minska sina utsläpp lika mycket som regeringen tidigare har sagt.

Det är i stor utsträckning nationalekonomen Runar Brännlunds resonemang, som ligger bakom det ställningstagandet.

– Klimatpolitiken ska fokusera just klimatet och inte Sverige. Där krävs en global politik, driva på på det sättet. Att ensidigt gå alltför hårt fram med utsläppsreduktioner i Sverige kan till och med vara kontraproduktivt.

Minskning med sju procent
Sverige har hittills lyckats minska sina utsläpp med sju procent. Vårt eget nationella mål är minus fyra procent till 2010.

– Det är sant att vi har lyckats med det, men det har förmodligen inte varit gratis utan det har kostat en del. Ska vi fortsättningsvis ligga före i den takten kanske det kostar ännu mer för nu har vi vidtagit de billiga åtgärderna i Sverige.

Varför ska inte miljöpolitiken få kosta någonting?

– Den kostar och det ska den få så länge den ger miljönytta för medborgarna i Sverige och världen.

Har inte Sverige lättare att påverka andra länder om man nu fortsätter att gå före och lyckas minska sina utsläpp?

– Ja, det kan så vara, men vi måste hela tiden stanna upp och utvärdera vad vi får och vad det kostar, säger Runar Brännlund.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".