Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många i glesbygden stöder illegal jakt

Publicerat måndag 17 september 2007 kl 15.31
Få döms för illegal jakt.

Många stöder indirekt den illegala jakten på stora rovdjur i den svenska glesbygden. Enligt en ny utredning från Brottsförebyggande rådet, Brå, är många på landsbygden så kritiska till den statliga rovdjurspolitiken att man väljer att blunda för brotten.

Enligt Lars Korsell, brottsforskare vid Brå, är det därför idag ytterst få som döms för illegal jakt.

– Det innebär att det finns ett liten antal människor som tar saken i egna händer och dödar rovdjur illegalt. Det finns heller inte någon riktig folklig förankring för att tipsa polisen alla gånger, än mindre att ställa upp som vittnen, säger han.

Missnöje med rovdjurspolitiken
Missnöjet med rovdjurspolitiken är alltså enligt Brå en stor anledning till att det görs lite anmälningar om illegal jakt. En oklar lagstiftning som bidrar till långa rättstvister för den som säger sig agerat för att skydda sina djur och alltför centraliserade beslut långt från dem som drabbas är några av rösterna.

Nu kommer Brå med ett antal förslag till lösningar. Framför allt ska dialogen mellan politiker och myndigheter och de som bor i rovdjurstäta områden förbättras. Man introducerar också begreppet otillåten skyddsjakt för att lagligen göra skillnad på dem som säger sig agera nödvärn för att exempelvis skydda sin boskap och dem som med uppsåt dödar ett rovdjur på otillåtna sätt.

– Då skulle straffen korrespondera med hur det ser ut i verkligheten. Vi menar också att det skulle få mycket större acceptans från berörda grupper, säger Lars Korsell.

Brå kan tänka sig infiltratörer
Brå ser även ett behov av att underrättelsetjänsten involveras och att polisen kan jobba mer med informatörer.

Detta kan dock leda till en bild av alla jägare som illegala aktörer, varnar Håkan Weberyd, generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet.

– Risken är att man drar alla över en kam med ett sådant förslag. Det är jag lite rädd för, säger han.

Samerna känner sig utpekade
Även Victoria Harnesk, styrelseledamot i Svenska Samernas Riksförbund, tror att arbetet med informatörer kan leda till att vissa grupper känner sig utpekade.

– Många samer känner sig redan i dag ganska bevakade och misstänkliggjorda eftersom man finns i områden där det finns rovdjur av naturliga skäl. Därför tror jag på ett bättre gehör för näringens behov, säger hon.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".