Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fredsavtal i Kongo Kinshasa

Publicerat tisdag 17 december 2002 kl 11.59
Ett nytt fredsavtal har undertecknats mellan den sittande regeringen, rebellrörelserna och oppositionen i Kongo Kinshasa. Fredsavtalet ska göra slut på fyra års brutalt inbördeskrig, som krävt uppskattningsvis två och en halv miljon människors liv.
Kongo Kinshasas fyndigheter av diamanter och guld har blivit befolkningens stora olycka. Rebellrörelser och plundrare inom och utom landet har alla haft intressen i striderna, som inleddes för att störta den förre presidenten Laurent Kabila. Kvintett ska styra För två år sen mördades Kabila och sonen Joseph tog över makten. Det är nu han, som ska försöka leda det svårt krigshärjade Kongo Kinshasa till fred. Han ska göra det tillsammans med hela fyra vicepresidenter under en övergångsperiod på två år. Tomas Rideus, chef för Nordafrika-institutet i Uppsala tycker att överenskommelsen åtminstone är ett steg på vägen till fred. – Varje sådant här avtal är ju viktigt i en längre process men det är ju på intet sätt säkert att det här är det sista och avgörande, säger Rideus. I det nya fredsavtalet får två rebellrörelser och oppositionen företrädare i den högsta ledningen för Kongo Kinshasa, via dom fyra vicepresidenterna. Det är en konstruktion som är tänkt att knyta upp dom stridande parterna. Samtidigt är den så komplicerad att det kan bli svårt att styra landet. Vill komma över guld och diamanter Fredsavtalet kan vara inledningen till något nytt. Men det finns samtidigt ett starkt intresse att bara komma över rikedomarna i Kongo Kinshasa bland dom som har deltagit i inbördeskriget. – De olika protagonisterna i sammanhanget är ganska nöjda med situationen som den är. De har faktiskt en del kontroll, makt och saker att säga till om och kan relativt ostört fortsätta att plocka för sig av guld och diamanter och ädlare metaller. De ser inte någon störrre brådska att åstadkomma en förändring, säger Tomas Rideus. Men hur ska man få de här att sluta intresssera sig för guld och diamanter och börja intressera sig för landets väl? - Det är en bra fråga, det är 10 miljonerpund-frågan. Det blir svårt som i alla sådana här konflikter där det är stora pengar inblandade och där ett tryck från den egna befolkningen inte förmår tränga igenom. Den egna befolkningen, som är den som lider, har ju väldigt få instrument attt göra sin röst hörd, säger Tomas Rideus, chef för Nordafrika-institutet i Uppsala.
Christina Gustafsson, Ekot
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.