Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny kritik mot kommande terroristlag

Publicerat fredag 20 december 2002 kl 16.49
Lagrådet kritiserar regeringens förslag till lag mot terroristbrott. Det är oklart vad som ska betraktas som terroristbrott, anser Lagrådet. Justitieminister Thomas Bodström säger att regeringen kommer att ta hänsyn till Lagrådets invändningar innan förslaget läggs fram i riksdagen i vår.
– Det är ju så att det är en del ändringar som behöver göras, av teknisk karaktär, och det kommer vi att kunna göra, med god marginal, innan vi lägger fram det i riksdagen som då sedan kan fatta beslut om det så att det träder i kraft 1 juli, säger Thomas Bodström. Syftet hårdare straff Syftet med lagen är att allvarliga brott som begås i terrorsyfte ska ge hårdare straff. I den nya lagen definieras vad som ska betraktas som terrorism. En av definitionerna är att gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation. Otydligt, anser de högt uppsatta juristerna i Lagrådet om lagförslagets definitioner av terrorism. Lagrådet kritiserar också beredningen av det nya förslaget. Beslutet om att införa lagen fattades av EU:s ministrar i ett så kallat rambeslut. Detta godkändes sedan av den svenska riksdagen och först därefter skrevs ett svenskt lagförslag som sedan kunde kunde skickas på remiss och granskas i Lagrådet. ”Inte så lycklig utveckling” I sitt yttrande konstaterar Lagrådet att Sverige bundit sig att införa terrorlagen innan man utrett konsekvenserna för svensk rätt. – Vi har velat peka på att det här inte är en så särskilt lycklig utveckling, om man vill ha hög kvalitet på lagstiftningen, säger Hans Danelius i Lagrådet. Väckte politisk debatt i våras Rambeslutet väckte också stor politisk debatt när riksdagen godkände det i våras. Bland annat kom det hård kritik från moderaterna, men Thomas Bodström hävdar att det är nödvändigt att EU fattar rambeslut som ifallet med terrorlagen. – Det man fattar beslut om i riksdagen är ju en överenskommelse bland samtliga EU-länder att man ska införa en lagstiftning. Om vi inte hade det här systemet, där alla 15 länder hade sina alldeles egna vägar, då skulle vi kunna lägga ner samarbetet i EU och strunta i att sitta och åka till Bryssel för att förhandla de här rambesluten, säger Thomas Bodström och tillägger: – Därmed inte sagt att det inte går att införa ett ännu bättre system i framtiden. Nu kommer också tio nya länder in så att systemet behöver förändras, och det är just det arbetet som pågår nu i framtidskonventet. Vilken är Sveriges linje om det gäller framtida samarbetet på det rättsliga området? – Vi tycker att det är viktigt att man behåller den parlamentariska kontrollen, att vi kan säga nej när det gäller sådana viktiga överenskommelser som direkt påverkar vår straffrätt så att vi själva kan besluta om till exempel vår narkotikalagstiftning. Det tycker jag också personligen är väldigt viktigt, att det är väl förankrat i Sveriges riksdag, men vi ska också komma ihåg att det här är ett samarbete, säger Thomas Bodström.
Ola Henriksson

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.