Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dålig koll på värnpliktigas utbildning

Publicerat måndag 23 december 2002 kl 06.06
Den svenska försvarsmakten vet inte exakt vilka kunskaper de 2,8 miljoner personer som i dag finns tillgängliga att sättas in i strid besitter. Förbanden slarvar med att efter utryckningen rapportera vilka befattningar de värnpliktiga utbildats till under sin värnplikt.
Thomas Lövgren arbetar på Pliktverkets planeringsstab i Karlstad, som administrerar utryckningsrapporteringen. Han säger att många värnpliktiga har andra befattningar efter inryckningen än vad de hade när de skrevs in. Det gäller till exempel när Swedint har bett försvarsmakten om hjälp att hitta personal till FN-bataljonen i det forna Jugoslavien. – Vi har upptäckt tidigare, när vi bland annat har sökt exempelvis förare till pansarbandvagn 302 och funnit ett mindre antal (utbildade, reds anm) när vi i själva verket vet att det borde finnas flera tusen utbildade, säger Thomas Lövgren. – Det har gjort då att vi har upptäckt att utryckningsrapporteringen haft brister, i vissa fall direkta felaktigheter. Vad kan det få för konsekvenser om det skulle vara en situation som kräver snabb utryckning? – Ja, vi hittar inte den detaljrikedomen som behövs då för att bemanna krigsorganisationen eller för andra ändamål som insatsorganisationen ska göra, utan det bygger ju på att man gör en korrekt utryckningsrapportering och talar om vilken typ av utbildning, typ av fordon, typ av robot eller vad det nu kan vara för någonting som man då har fått utbildning för. Värnplikten vidgar kompetensen När de värnpliktiga rycker in, gör de det som till exempel stridsvagnssoldater, men när de rycker ut har många av dem också utvidgat sin kompetens, till exempelvis stridsvagnsskyttar. Vid varje utryckning ska de olika förbanden i Sverige rapportera till Pliktverket exakt vad varje enskild värnpliktig kan, och det är här det har slarvats. Enligt major Thomas Nordfeldt, som ansvarar för krigsplaceringarna i Pliktvekets datasystem, utgör den bristfälliga utryckningsrapporteringen ingen direkt fara, eftersom det bara handlar om någon procent av de värnpliktiga som har felaktiga värden inskrivna. ”Situationen är inte allvarlig” Inte ens vid ett omedelbart hot, där det skulle behövas en omfattande snabb inryckning, skulle situationen vara allvarlig, säger han. – De här ger ingen allvarlig vakanssituation, utan förbanden är ganska väl uppfyllda, säger han. – Här kan man ju då säga att de här hamnar ju då i personalreserven i och med att de inte har alla värden. Bättre rutiner utlovas Men Thomas Nordfeldt tillstår att ambitionsnivån med utryckningsrapporteringen kanske inte är den högsta, eftersom risken för att Sverige ska hamna i krig bedöms som låg idag, men under nästa år ska problemet vara löst, lovar han, för nu krävs skärpning. – Ja, men det kan man väl säga att försvarsmakten har ju slarvat med hanteringen, men det är mänskligt att vi gör litet fel, säger han.
Ulrica Johansson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.