Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Klimatförändringar måste tas på allvar"

Publicerat måndag 1 oktober 2007 kl 15.59
Småländska Bruzaholm drabbades svårt av sommarens regn.

Mer nederbörd, fler översvämningar, jordskred och varmare somrar kan man räkna med när det blir en höjd medeltemperatur. Nu måste en rad myndigheter på allvar börja planera för förändrade förhållanden, säger Klimat- och sårbarhetsutredningen i sin slutrapport.

Det gäller att se över vägar, järnvägar, kraftverksdammar och fysisk planering för boende och byggande och det går inte att vänta, säger Bengt Holgersson, som har lett utredningen.

”Viktigt att anpassa sig”
– Man ska sätta igång omgående, för vissa sådana effekter som vi kommer att se mer av i framtiden, finns redan. Översvämningar har vi haft, häftiga regnskurar med stor volym nederbörd på liten yta på kort tid har vi redan sett i sommar. Allt sådant kommer vi att få mer av och det kommer inte att dröja fem-sex år till, utan vi kommer att få se det varje år och anpassa oss till det, säger utredningens ordförande Bengt Holgersson.

Det blir både fördelar och nackdelar med ett varmare klimat för Sveriges del. Skogen växer snabbare, jordbruket ökar produktionen och vattenkraften kan utnyttjas i större utsträckning.

Men det finns också risk för fler skadeinsekter och svampar, sjukdomsalstrande bakterier och myggarter. Fästingar har redan nu har spritt sig norrut i landet.

Föreslår övergripande ansvar
Utredningen föreslår att länsstyrelserna ska få ett övergripande ansvar för klimatberedskap och att det skapas ett särskilt klimatanpassningsanslag och kommunerna måste se över sin planering.

– I varje kommun måste man titta på hur avloppen och dagvattensystemen ser ut, dricksvattenförsörjningen, vilka risker finns det och hur ligger bebyggelsen i förhållande till risker för översvämning. Det är viktigt att göra den typen av analys.

Nu sätter många kommuner vid de stora sjöarna och längs kusterna en ära i att bygga vattnet. Hur ska man se på det?

– Det är inte så bra att de gör det och det har varit en tendens i många kommuner de senaste 10-15 åren. Vad man behöver är en översvämningsgradering. Vad är det högsta flödet och sedan se till att man inte har bebyggelse under den gränsen. En åtgärd nu som är förebyggande kan minska kostnaderna för en stor översvämning som vida överstiger kostnaderna för de förebyggande åtgärderna.

Samhällsekonomiskt blir det inte så stor skillnad mellan intäkter och kostnader, enligt utredningen, men de posterna hamnar på helt olika ställen.

”Svårt värdera skador”
De som översvämmas om en kraftsverksdamm skulle brista är inte hjälpta av att skogen växer bättre och framtida skador skador på naturmiljön och den biologiska mångfalden har ingen prislapp alls.

– Det är nog svårt att värdera skador och intäkter i ett perspektiv 100 år längre än någon långtidsutredning har gjort. Samtidigt är det väldigt svårt att uppskatta den typen av kostnader, säger Bengt Holgersson, särskild utredare i Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".