Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fyra delar på årets Right Livelihood-pris

Publicerat tisdag 2 oktober 2007 kl 12.14
1 av 2
Christopher Weeramantry.
2 av 2
Dekha Abdi.

Årets Right Livelihood-pris går till fyra olika pristagare, som får dela på två miljoner kronor. Två av priserna går till människor som arbetat med freds- och konfliktlösning. En av dem är Christopher Weeramantry som tidigare suttit i den Internationella domstolen i Haag.

– Han har genom sitt arbete över många decennier visat hur viktig folkrätten är för att lösa många av dagens problem, särskilt det hotet som fortfarande utgår från kärnvapen, säger Ole von Uexkull, direktör i stiftelsen för priset.

Gick mot majoriteten
Christopher Weeramantry tog 1996 ställning mot majoriteten i domstolen när det gäller legitimiteten för kärnvapen. Majoriteten ansåg då att man kan ta till kärnvapen om statens existens är i fara.

– Weeramantry argumenterade då att själva principen om kärnvapen och massförstörelse strider mot de mest grundläggande idéerna i folkrätten och att det därför var illegalt under alla omständigheter. Att både innehava, hota med och använda kärnvapen.

Om man ser på utvecklingen med nya stater som utvecklar kärnvapen, vad kan man då säga om hur framgångsrik man varit i frågan?

– Problemet idag är att den politiska viljan inte finns att avveckla kärnvapen. Juristernas arbete är väldigt viktigt men självklart behövs den politiska viljan. Det vi säger med det här priset är att det är möjligt, det finns rättsliga instrument för att avveckla kärnvapen, säger Ole von Uexkull.

Konfliktlösning lokalt
Den andra pristagaren Dekha Abdi från Kenya har arbetat med freds- och konfliktlösning på ett mer lokalt plan i en rad afrikanska länder som Uganda, Etiopien, Sudan och Sydafrika. Men det började i hennes hemtrakter i Kenya där det var fiendeskap mellan olika etniska och religiösa grupper och klaner.

– Hon startade en freds- och utvecklingskommitté där hon förde ihop alla viktiga parterns i den här regionen på en positiv agenda nämligen att man säger att vi löser de praktiska problemen här tillsammans.

Hur lyckades hon med det?

– Det lyckades väldigt bra för om man jobbar på de praktiska problemställningarna är plötsligt de olika religionerna och olika klaner som man tillhör inte så viktiga längre. Det fantastiska med Dekha Abdi är att hon sen har fortsatt det här arbetet i många andra länder i världen och att det varit lika framgångsrikt där, säger Ole von Uexkull.

Övriga priser går till ett lantbrukarpar i Kanada, som har kämpat mot kemiföretagets Monsantos patenträttigheter på gmo-utsäde och ett företag i Bangladesh, som satsar på solenergi för byar på landsbygden.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".