Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 7 oktober

Publicerat tisdag 2 oktober 2007 kl 14.11

Högerpopulism och rasism skördar allt mer framgångar i Europa. Högerpopulister ses inte längre som politikens främmande fåglar, de börjar bli hemtama, skriver statsvetaren Anders Widfeldt i tidskriften Forskning och Framsteg.

På en Europakarta över den högerextrema frammarschen framgår att på Island har högerpopulismen mer än sju procent av parlamentsplatserna, i Norge mer än 22, i Danmark mer än 13, i Nederländerna nästan sex, i Belgien mer än elva. I Frankrike stöds Le Pens Front National av 10-15 procent av väljarkåren, lika stort stöd har högerpopulismen i Österrike under Jörg Haider och Alleanza Nationale och Lega Nord i Italien.

Den typiske högerpopulistiske väljaren är en ung, privatanställd icke-religiös man som känner sig socialt och ekonomiskt marginaliserad eller upplever sitt jobb hotat av invandringen.

Enligt den nederländske statsvetaren Cas Mudde är det gemensamma för dagens högerpopulism starka nationella känslor, rasistiska eller starkt främlingsfientliga attityder och tron på en stark stat byggd på en traditionell nationell kultur.

Dagens extremhöger är inte lika öppet antidemokratisk som den gamla fascismen. Många bejakar den marknadsliberala välfärdsstaten men väntar sig att den prioriterar vad som kallas ”det egna folket”. Denna attityd kallas ibland för välfärdschauvinism.

I Östeuropa är den politiska populismen mer ideologiskt blandad. Här finns populism med vänsterinriktning, det finns så kallad agrarpopulism och populism med anknytning till både den katolska och ortodoxa kyrkan. Dessa rörelser attraherar många förlorare i den ekonomiska utvecklingen och leds ofta av korrupta politiska lycksökare.

I länder där högerpopulismen inte fått tydligt fotfäste i de politiska organen har den ändå visat sig framgångsrik genom att delar av budskapen anammats av etablerade partier.

Tidskriften Expo skriver hur British National Party växt markant under senare år. I maj röstade nästan 300 000 britter på partiet medan i det i kommunalvalet 2000 bara var 3 000.

Extremhögern i Europa har gjort det till strategi att nå makten via lokalpolitiken, skriver Expo, så bland annat i Sverige. Lokala frågor väcker ofta särskilt starka känslor och lokala medier hakar på. Sverigedemokraterna - ett parti med växtvärk, lyder rubriken på ett annat reportage i tidningen Expo.

Brittiska medier har öppet kampanjat mot partiet BNP. Men mediejätten BBC väljer numer en annan attityd. BBC:s nyhetschef Peter Horrocks vill se vad han kallar en ”mer radikal opartiskhet” där nyhetsmedia speglar hela den politiska åsiktsbredden. ”Så vänj er vid fler åsikter ni ogillar, var beredd på fler talibanintervjuer”, förklarar Horrocks.

Också i EU-parlamentet flyttar högerpopulismen fram positionerna. Tidigare i år bildades en högerpopulistisk partigrupp som med tillskott från de nya medlemsländerna Rumänien och Bulgarien uppfyllt partikravet med rätt till bland annat partistöd och med tydlig röst i debatter och utskott i EU-parlamentet.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".