Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Osäkert om anonymitet ger effekt

Publicerat fredag 5 oktober 2007 kl 15.53

Många misstag inom vården blir aldrig kända, trots att personalen är skyldiga att anmäla. Därför vill socialminister Göran Hägglund låta vårdpersonal göra så kallade Lex Maria-anmälningar anonymt. Men erfarenheter inom vården pekar på att det inte räcker för att fler misstag ska anmälas.

På Universitetssjukhuset MAS i Malmö har man i flera år haft möjligheten att göra anonyma anmälningar, men det är få som använder den, berättar sjuksköterskan Laila Blönningen.

– Det är få anonyma vi får in men man har alltid haft möjligheten att vara anonym, säger hon.

98 procent anmäler öppet
På MAS i Malmö kan vem som helst i personalen anmäla anonymt när något har blivit fel i en behandling. Ändå väljer 98 procent att anmäla öppet med sitt namn. Enligt Laila Blönningen känner personalen ingen press för att inte anmäla.

– Jag tror att det är för att vi lyckats få fram att det inte är en bestraffning utan för att vi vill hitta felet och göra något åt det så det inte händer igen, säger hon.
Socialminister Göran Hägglund vill nu införa ett liknande system i hela landet. Vårdanställda ska kunna göra så kallade Lex Maria-anmälningar helt anonymt.

Mycket rapporteras inte
En Lex Maria-anmälan ska göras till socialstyrelsen varje gång något fel görs i vården, men många fel rapporteras aldrig.

Göran Hägglund tror att många låter bli att anmäla fel på grund av lojalitet med sina kollegor. Han tror därför att anonyma anmälningar kan göra att fler anmälningar görs. Men erfarenheter inom vården pekar alltså åt ett annat håll.

Tidsbrist problemet
Vårdförbundet, som organiserar framför allt sjuksköterskor, gjorde nyligen en enkätundersökning bland sina medlemmar om varför många fel aldrig anmäls. Enligt den är lojalitetsband mellan kollegor inte det stora problemet.

– Jag tror egentligen att det problemet är ganska litet, och det var i alla fall inte det svaret vi fick ifrån Vårdförbundets medlemmar.

Istället är det framför allt tidsbrist som hindrar att anmälningar görs, enligt sjuksköterskorna själva. Bara var tionde låter bli av rädsla för negativa konsekvenser.

– Framförallt att det var en tidsbrist. Men också att man aldrig fick någon signal tillbaka om hur man skulle jobba för att det här inte skulle uppstå igen, Anna-Karin Eklund.

Vill inte ha syndabockar
Även på Läkarförbundet betonar man att det är viktigt att vad som händer efter en anmälan. Fokus måste ligga på att hitta fel i systemen, snarare än att peka ut enskilda som gjort fel. Catarina Andersson Forsman är vd på Läkarförbundet.
– Vi vill inte att man letar syndabockar. Vi kommer alla att göra fel, och då är det viktigt att man hittar system.

– Nästan alltid när man utreder händelser i vården, så beror det på att vi har dåliga rutiner, att systemet inte är uppbyggt. Det är därför man vill ha en hög rapporteringsfrekvens, så att man ändra rutinen, säger hon.

Maja Lagercrantz
maja.lagercrantz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".