Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nej till utlämning upprör Ryssland

Publicerat söndag 7 oktober 2007 kl 15.04

Det kommer skarpa ryska protester efter att den svenska regeringen avslagit Moskvas begäran att en brottsmisstänkt tjetjensk man ska utlämnas till Ryssland.

Någon officiell rysk protest från Kreml har inte kommit, men enligt Konstantin Kosachev, ordförande i utrikesutskottet för ryska parlamentets underhus kan det här skada de svenskryska relationerna, säger.

– Ryssland har överlämnat alla bevis som finns i det här fallet. De har godkänts av högsta domstolen, som har godkänt utlämningen, säger Konstantin Kosachev.

– Sedan kommer plötsligt regeringens beslut, som enligt vår uppfattning grundas på rent politiska, inte juridiska grunder, och de avslår ansökan.

Misstänkt för människorov
Hela affären handlar om en brottsmisstänkt 30-årig rysk medborgare som misstänkts för bland annat människorov i Tjetjenien.

Under 14 månader har den misstänkte varit frihetsberövad i Sverige medan de ryska och svenska rättsliga instanserna behandlade utlämningsärendet och anklagelserna mot mannen.

Slutligen fastställde svenska Högsta domstolen att det inte fanns några juridiska hinder för utlämningen till Ryssland.

Men den svenska regeringen valde i förra veckan ändå att avslå Rysslands begäran med hänvisning till Europakonventionen, med tanke på alla de rapporter som finns kring att tortyr förekommer i de tjetjenska fängelserna.

Krävde garantier
Sverige ställde krav gentemot Ryssland att få garantier att den misstänkte inte skulle utsättas för tortyr. Men Ryssland godtog inte de specifika kraven.

– Att kräva regeringens garantier samt att kräva att svenska representanter ska få tillgång till den misstänkte när som helst, dygnet om, är att kräva för mycket. Det kränker Rysslands suveränitet i det här fallet, säger Konstantin Kosachev.

Utrikesminister Carl Bildt menar att Sverige liksom alla andra länder är tvungna att följa den praxis som gäller enligt Europakonventionen om det finns skäl att misstänka att den som utlämnas kan utsättas för tortyr eller annan omsnklig behandling.

Stor risk för tortyr
Situationen kompliceras av att Ryssland vill lagföras av de juridiska myndigheterna i Tjetjneien, där risken för tortyr är påtaglig.

– Jag kan ju inte avgöra om han är skyldig eller inte, men den bedömning som gjordes av svenska juridiska instanser var att det är hög sannolikhet att han är skyldig. Så de bedömde att från den utgångspunkten fanns det skäl till utlämning. Vi instämde i den bedömningen, det gör regeringen, säger Carl Bildt.

– Sedan begärde vi vissa garantier, som vi måste göra i sådana här fall, eftersom det rörde sig om lagföring i Tjetjenien. Det hade varit mycket bättre för den ömsesidiga relationen om Ryssland hade haft möjlighet att ge de garantierna, så att vi hade kunnat genomföra den här utlämningen och han hade kunnat ställas till rätta någonstans i Ryssland, i stället för någonstans i Sverige.

”Dubbelmoral”
Konstantin Kosachev köper inte den svenska förklaringen. Det handlar om dubbelmoral, säger han. Sverige har utlämnat brottsmisstänkta till en rad länder, exempelvis Egypten.

– Sverige är flexibelt i många andra fall, men så plötsligt i fallet Ryssland tar Sverige ett annorlunda avstånd. Det är mycket orättvist, vi är mycket besvikna på det och jag är rädd att det kan få konsekvenser för våra bilaterala relationer, säger Konstantin Kosachev.

Vladislav Savic
vladislav.savic@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".