Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige deltar i EU:s nya gränspolis

Publicerat onsdag 10 oktober 2007 kl 07.00

Sverige kommer bidra med personal och material till Rabit, en ny snabbinsatsstyrka som sätts upp av den europeiska gränsbyrån Frontex. Gruppen kommer bestå av mellan 250 och 500 gränspoliser från de olika EU-länderna.

Gränspoliserna i Rabit ska kunna rycka in med kort varsel och sättas in vid stora flyktingkriser vid EU:s yttre gränser. Björn Clarberg på Rikskriminalens centrala enhet för gränskontroll arbetar med att rekrytera svenska gränspoliser till Rabit

– Vi ska i första omgången ta ut 20 personer som ska specialutbildas och fem av dem ska särskilt utpekas för Rabit-teamen, säger han.

Alla EU-länder måste bidra
Den så kallade Rabit-förordningen innebär att alla medlemsländer måste bidra med både personal och materiel till kontrollen av EU:s yttre gränser.

Någon gång under våren 2008 kommer den svenska gruppen vara startklar för att med kort varsel kunna sättas in vid en gränsoperation.

Björn Clarberg ger ett exempel på ett scenario där Sverige skulle kunna be EU:s gränsbyrå Frontex om hjälp.

– Det står en halv miljon människor i S:t Petersburg på väg att ta sig över Östersjön i båtar. Detta skulle vi kanske inte kunna klara själva med våra egna resurser. Då skulle man kunna tänka sig att Sverige begär hos Frontex att ett Rabit-team sätts upp.

Begränsa flyktingströmmarna
Syftet med Frontex operationer är att begränsa och stoppa migrationsströmmarna till EU.

I de nya Rabit-grupperna får gränspoliserna utökade befogenheter, bland annat rätt att bära och bruka tjänstevapen.

Men att EU nu trappar upp sina gränsaktiviteter väcker också kritik och frågor.

– Den övergripande frågan är att vi alltid lyckas samarbeta kring gränskontroll men aldrig verkar kunna lyckas i våra försök att samarbeta kring flyktingskydd. Vad händer om någonting hår snett, om mänskliga rättigheter kränks? Det är ett stort bekymmer att medlemsstaterna inte verkar ta detta på allvar att man måste ha klara ansvarsregler, säger Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet.

Värdlandets lagar gäller
Enligt Björn Clarberg på Rikskriminalens enhet för gränskontroll är det alltid värdlandets lagstiftning som gäller i fall någon gästande gränspolis gör fel.

Den nya Rabit-förordningen ska inte sätta mänskliga rättigheter ur spel, menar han. Bland annat ska alla flyktingar som vill kunna söka asyl i EU.

– Den ska inte sätta flyktinglagstiftningen åsido, utan har en person skäl att söka asyl ska han få sin sak prövad, säger Björn Clarberg på Rikskriminalen.

Åsa Furuhagen Vestergren, P1-morgon
p1morgon@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".