Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bra kommunalt skydd mot hedersrelaterat våld

Publicerat onsdag 10 oktober 2007 kl 12.48

Uppdaterad 18:02
Det akuta skyddet av de ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld fungerar i stort sett bra, däremot finns det stora brister i kommunernas arbete med att förändra attityderna hos familjerna.

Den bedömningen gör Lasse Johansson vid länsstyrelsen i Västra Götaland efter en utredning av landets största bolag som arbetar med att skydda ungdomar från hedersrelaterat våld.

– Idag är det ju så att det är socialtjänstens uppdrag att påverka de familjer där man skyddar de här ungdomarna och här trevar socialtjänsten sig fram. Det är svårt att förstå hur man ska påverka familjer som har en sådan kollektiv karaktär där väldigt många vill skada en enskild person. 

Då får vi söka nya vägar och det kanske inte alltid ska vara socialtjänstens tjänstemän som försöker påverka utan kanske andra krafter, någon släkting, någon som tillhör samma religion eller någon annan yrkesgrupp som gör det bättre.

Mord på Shaindal väckte debatt
Det var 2002 som mordet på Fadime Shaindal ledde till en stor samhällsdebatt om hedersrelaterat våld mot framför allt flickor men även mot pojkar, där till exempel familjer på olika sätt försöker tvinga fram ett giftermål med en viss person eller där en familj anser att det sätt, som en flicka eller pojke lever på, skämmer ut hela släkten, och måste stoppas på olika sätt, i värsta fall med hjälp av våld.

I den utredning som beställts av länsstyrelsen i Västra Götaland har landets största bolag, som arbetar med drabbade personer, granskats . Bolaget, Gryning Väst, är kommunägt och har vuxit kraftigt under dom fyra år som bolaget funnits. Under åren har sammanlagt 80 personer skyddats med hjälp av personal från Gryning Väst.

Skyddat boende förändrar livet
Men att få ett skyddat boende innebär en dramatisk förändring i en persons sätt av leva, säger bolagets vd Marianne Forslund.

– För det första så kan de inte ha kvar sina mobiltelefoner. De får nya mobiltelefonnummer. En del får skyddad identitet men inte alla. De får många restriktioner kring vad de får och inte får göra. De får inte ta kontakt med sina kompisar, sina syskon utan underkasta sig en hel del restriktioner för att undvika att de själva röjer var dom finns, säger hon.

Jan Andersson
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".