Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksbankens guldförsäljning ifrågasatt

Publicerat fredag 12 oktober 2007 kl 15.57

Riksbanken säljer guld ur den svenska guldreserven till för lågt pris. Svenska skattebetalare har därmed gått miste om intäkter på över en miljard kronor. Det hävdar affärstidningen Dagens Industri på fredagen. Tidningen anser att Riksbanken sålt guld till underpriser istället för att avvakta medan guldpriset fortsatt stiga till nuvarande rekordnivå.

Från 2004 har Riksbanken sålt 10-15 ton guld om året, sammanlagt 35 ton.

Det är inte känt exakt hur mycket köparna har betalat, men enligt Dagens Industris beräkningar har staten fått in cirka 3,8 miljarder kronor.

Tidningen har multiplicerat de månatliga försäljningarna med det genomsnittliga månadspriset på guld. Men guldpriset har fortsatt stiga. Om guldet sålts idag skulle priset ha blivit 5,2 miljarder kronor.

– Vem hade kunnat ana det när försäljningarna startade år 2004, säger råvaruexperten Magnus Eriksson, vid marknadsanalysföretaget Raw Materials Group i Stockholm.

Stigit mycket
Under de här tre åren har guldpriset stigit oväntat från cirka 400 till drygt 700 dollar per troy ounce. En troy ounce motsvarar 31,1 gram.

– Det är den senaste tidens finansiella oro, som drivit upp efterfrågan på guld. I orostider med risk för ökad inflation ses guldet, som en relativt säker placering. Under perioder med låg, stabil inflation har guldpriset därmed legat på en låg nivå. 1998 kostade guldet till exempel 250 dollar per troy ounce.

Varför säljer Riksbanken guld ur den svenska guldreserven?

– Riksbanken gör det för att minska sin risk, säger Christian Johansson, enhetschef på Riksbankens investeringsenhet.

– Vid behov säljer banken guld och köper istället värdepapper i andra valutor, som till exempel dollar och euro för att undvika förlust i sitt årsresultat. Det instrumentet används av många centralbanker.

Nytt avtal 2004
Den 27 september 2004 trädde det nya guldavtalet, Central Bank Gold Agreement, i kraft.

Det är det andra internationella guldavtalet som slutits mellan 15 europeiska centralbanker för att förhindra stora försäljningar av guld samtidigt, vilket kan få guldpriset att rasa.

Under en period av fem år får de 15 länderna sälja sammanlagt högst 2 500 ton guld. Avtalet ger Riksbanken rätt att sälja högst 60 ton guld fördelat över avtalsperioden.

Säljas i etapper
De som kritiserar Riksbanken för att ha sålt guld vid tillfällen när guldpriset låg betydligt lägre, känner kanske inte till att guldet måste säljas i mindre kvoter.

Om banken inte utnyttjar rätten att sälja under ett år förloras just den årliga kvoten och möjligheten att reglera bankens risk blir mindre.

Under århundraden har guldet spelat en avgörande roll för många av världens ekonomier.

Först ut
Storbritannien var först år 1700 med att basera sin valuta på guld så kallad guldmyntfot. Många andra länder följde så småningom efter.

Prisnivån blev beroende av guldpriset och inflation kunde bara orsakas av fallande guldpriser, till exempel när guldproduktionen ökade.

Inflationen kunde tyglas, men systemet gav statsmakterna små möjligheter att påverka konjunkturen genom penningpolitiska åtgärder.

Guldmyntfoten avskaffades i samband med världsdepressionen i början av 1930-talet och ersattes så småningom av Bretton Woods-systemet.

Det var ett internationellt valutasystem som byggde på fasta växelkurser. Medlemsländerna förband sig att hålla valutakurserna inom små intervaller gentemot dollarn.

Dollarn, som var den viktigaste reservvalutan, hade i sin tur ett fast guldpris, på 35 dollar per ounce.

Vitenamkriget ändrade
I början av 1970-talet bröt Bretton Woodssystemt samman bland annat genom det budgetunderskott, som skapades i USA under Vietnamkriget.

Därefter kom ett system med rörliga växelkurser som kopplades samman genom olika former av valutakorgar.

Guldet har förlorat sin betydelse som bas för många av världens valutor. Numera är guldet bara en del av ländernas valutareserver.

Kerstin Brostrand
kerstin.brostrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".