Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Invandrare får det bäst i Sverige

Publicerat måndag 15 oktober 2007 kl 12.16
Klicka för grafik

Sverige är bäst i EU på att integrera sina invandrare, visar en färsk undersökning från Bryssel. Rapporten hyllar bland annat reglerna för anhöriginvandring och lagarna mot diskriminering.

Flera jurister och experter som Ekot talat med hävdar att verkligheten ser annorlunda ut. Christian Robergh leder EU-projektet den nationella temagruppen asyl & integration.

– Det är alltid intressant att få en bild av hur integrationspolitik i stort fungerar i, i det här fallet ett stort antal, inte bara medlemsstater, utan också länder utanför EU.

– Problemet här är att det inte säger något om integrationspolitikens resultat utan det säger något om hur de formella systemen är uppbyggda.

Rätt till återförening och arbete granskade
Det är det brittiskledda nätverket för integration MPG, Migration Policy som har gjort kartläggningen. Genom att granska 140 olika indikatorer har man tagit fram ett index över hur bra EU-länderna är på integration.

Man har till exempel tittat på reglerna för familjeåterförening, invandrarnas rättigheter på arbetsplatserna och lagarna mot rasism och diskriminering.

Sverige får efter genomgången mycket goda betyg område för område och är det enda landet som rankas som ”helt integrationsvänligt”.

Bra integrationsländer är också Portugal, Belgien, Holland och Finland medan Litauen, Cypern och Österrike är sämst.

Stor skillnad mellan rättighet och verklighet
Christian Robergh tycker inte att Sverige ska slå sig för bröstet med anledning av topplaceringen. Skillnaden mellan den svenska rättighetskatalogen och verkligheten för många nyanlända kan vara riktigt stor.

Som exempel nämner han den rätt att arbeta, som asylsökande har. Väldigt få av dem får i praktiken ett jobb.

– Enligt migrationsverkets egen statistik så är det 301 personer som vid mättillfället av de asylsökande arbetade de facto. Totalpopulationen som skulle kunna arbeta handlar om mellan 10 000 och 15 000.

– Så det handlar om glappet som kan finnas mellan rättigheter och verklighet?

– Om man talar om rättigheter och bara formellt beskriver dem, som man gör i MPG:s rapport, så kan det se väldigt regelbundet ut, när man samtidigt vet att det är väldigt få som utnyttjar dem, säger Christian Robergh.

Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".