Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nazismens roll för svensk medicin utreds

Publicerat måndag 6 januari 2003 kl 16.50
Svenska läkare hade kontakt med kolleger i Nazityskland, det vet man. Vad man inte vet är hur nära och omfattande dessa kontakter var, men det ska nu utredas.
Det handlar bland annat om att utreda uppgifter som talar om svenska läkares besök på en nazistisk utbildningsanstalt för rasbiologi och nazimedicinsk ideologi. – Under både 20- och 30-talen fanns ju mycket omfattande kontaker, eftersom tyska var det medicinska fackspråket. En hel del svenska läkare var i Tyskland, studerade, skrev avhandling, forskade, säger en av de som utreder saken Peter Nilsson som är docent i medicin vid Malmö allmänna sjukhus. Särskild utbildningsanstalt Det pågår mycket forskning om Sveriges agerande före och under andravärldskriget, men lite är gjort vad gäller svenska läkares kontakter och utbyte med tyska kolleger. Det är alltså känt att det förekom kontakter men det är oklart hur nära och omfattande kontakterna var med den nazimedicinska ideologi som blev central för massmördandet: – Sedan fanns det också en särskild läkarutbildningsanstalt i Tyskland i en by som heter Altrezer och vi försöker kartlägga de kontakter som kan ha funnits där, säger Peter Nilsson. Mycket tal om ett sundare folk Dokument talar om svenska kontaker med denna speciella utbildningsinstitution: – Det var en ideologisk utbildningsanstalt för nazimedicinsk ideologi där man talade mycket om folkhälsofrågor, man talade om ett sundare folk och man talade om rasfrågor, säger Peter Nilsson. 4 av 10 var med i nazistpartiet Vad var det då för tyska kolleger som svenska läkare hade kontakt med? 45 procent av de tyska läkarna var med i nazistpartiet. Ingen annan yrkeskår kunde uppvisa sådana siffror. Det var de tyska läkarna som fick order om att inleda och driva det så kallade euftanasiprogrammet där 100 000 handikappade mördades vid sex olika institutioner i Tyskland och Österrike. Det blev sedan dessa läkare och annan sjukvårdspersonal som övergick från det pseudomedicinska mördandet till att bli en integrerad del av det industriella massmordet på judar. Enligt Peter Nilsson är det viktigt att det medicinska utbytet mellan Sverige och Tyskland under den här perioden belyses. Särskilt institut i Uppsala – Det fanns ju ett känt rasbiologiskt institut i Uppsala, säger han. – Det Sverige har varit känt för länge det är ju den administrativa medicinen – lagar, förordningar etcetera. Är detta ett känsligt kapitel för läkarkåren? – Det kan vara känsligt naturligtvis men det är otroligt viktigt att förstå dels vilken tid det handlade, dels att en del läkare blev attraherade av budskap om folkhälsan, sociala förbättringar snarare än att avliva människor, svarar Peter Nilsson.
Jens Ericson, Malmö
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.