Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fem år efter terrordådet på Moskvateater

Publicerat fredag 26 oktober 2007 kl 12.30
Terroristerna trängde in på scenen under pågående föreställning.

Idag, fredag, är det fem år sedan upplösningen av gisslandramat i Dubrovkateatern i Moskva. Tjetjenska rebeller höll 800 som gisslan och 130 av dem dog när de skulle räddas. De anhöriga kräver att ansvariga straffas och har vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

– Två döttrar gick på musikalen Nord-Ost, Lena var 12 år och Nina 14 år den 23:e oktober. Vi hade redan sett musikalen och var hemma med flickornas lillebror, berättar Dmitrij Melavidov.

När han åkte för att möta sina döttrar vid tiotiden på kvällen var hela området runt Dubrovkateatern avskärmat av polis och militär.

Hittade en av döttrarna
– Var är mina barn, frågade jag och de sa de sitter i ambulansen där borta de är okej. Jag hittade Lena, men Nina var inte där. Tolvåriga Lena släpptes i förväg tillsammans med andra barn under 13 år, säger Dmitrij Melavidov.

Först tre dagar efter att teatern gasades via ventilationssystemet och rysk militär tog sig in hittade Dmitrij sin äldsta dotter Nina död. Hon hade avsvimmad lagts i en buss, som inte kört iväg, många av offren dog så, ingen tog hand om dem, de kvävdes, frös ihjäl eller dog av bristande vård.

– Det visade sig att Nina levde flera timmar i bussen. Hon hade hög temperatur och skulle ha kunnat räddats om hon fått behandling, säger Dmitrij.

Samordnar krav från anhöriga
Han samordnar de anhöriga i Nord-Ostgruppen, en förening som driver flera rättsfall mot myndigheterna. Tiotalet har dragit Ryssland inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter. De samarbetar med anhöriga från andra ryska terrordåd. Gemensamt kräver de sanning och upprättelse.

– Herr Putin, som har 20 000 förlorade i terrordåd, gör ingenting. Utan särskild status för terroroffer finns inget skydd eller hjälp för oss. Det är stor skillnad på hur vi behandlas och hur terroroffer i andra länder har det, , säger Dmitrij Melavidov.

Maria Persson Löfgren, Moskva
maria.persson_lofgren@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".