Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För lite görs åt belastningsskador

Publicerat fredag 26 oktober 2007 kl 16.00

Trots att skador på muskler, leder och skelett, så kallade belastningsskador, länge varit den vanligaste orsaken till arbetsjukdom görs det alldeles för lite för att komma till rätta med problemen. Det är Arbetsmiljöverkets slutsats av den senaste månadens inspektioner på 1 000 olika arbetsplatser.

Klart över hälften av arbetsplatserna fick anmärkningar och det görs för lite tycker Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.

– Ja, det går för sakta för det här är problem som vi känner till och vi vet relativt ofta också hur man ska åtgärda dem. Det här är inte nya frågeställningar så här skulle man kunna arbeta snabbare och effektivare.

Men varför går det så pass långsamt?

– Även om det många gånger rör sig om enkla frågor tror vi att många företag upplever att det kanske är svårare än det är. Man hittar inte riktigt umgänget med skyddsombud och fackliga representanter som gör att man snarare står och stampar i stället för att ta de här stegen framåt.

Tunga lyft och monotona rörelser
Tunga lyft, olämpliga arbetsställningar och monotona rörelser är de viktigaste förklaringarna till belastningsskador.

Arbetsmiljöverket hittade flest brister för service-, köks och städpersonal inom vården. Tre av fyra arbetsplatser fick anmärkningar där.

Inom monteringsindustrin fick sex av tio företag krav på att rätta till brister. Men det är bra för lönsamheten att satsa pengar på lyftanordningar och annat för att förbättra arbetsmiljön, säger Kenth Bengtsson, platschef på verkstadsföretaget Dometic i Motala.

”Det kostar i början”
– Jag tror att det är ett sätt att få fram att just ökad produktivitet och att folk trivs på jobbet gör att det blir bättre resultat. Investeringarna kostar i början men jag tror att man får tillbaka de pengarna.

Om man inte gör de här investeringarna vad blir det för kostnader då?

– Vi får framför allt belastningsskador och en massa folk som är sjuka. Det som är intressant är att vi har haft en trend där våra långtidsfrånvarande sjunkit till knappt hälften, säger Kenth Bengtsson.

Men man kan inte lita på att alla företag av lönsamhetsskäl åtgärdar arbetsmiljöproblemen, anser vänsterpartisen Thorbjörn Björklund i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Mer pengar till skyddsombuden
Han anser att det behövs mer resurser till skyddsombud och arbetsmiljöinspektörer som kan trycka på och förmå företagen att tänka lite mer långsiktigt.

– På kort sikt kan man tjäna på att inte göra några åtgärder alls. Direkta kostnader kan man då slippa undan och då ser man det som en vinst i sig. Att det ska vara lönsamt bygger på att man jobbar på lång sikt, att man jobbar metodiskt med milljöarbetet och att man faktiskt får se detta över tid. Det kanske tar två, tre år men sedan får man återbetalning i form av en lönsamhet, säger Thorbjörn Björlund.

Johan Prane
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".