Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Benskörhet kostar samhället miljarder

Publicerat lördag 27 oktober 2007 kl 04.00

Vården av patienter med benskörhet eller osteoporos är betydligt dyrare än man tidigare trott. Det visar nya hälsoekonomiska studier från Karolinska institutet. Samhällets vårdnota går på omkring åtta miljarder kronor varje år, vilket är mer än både diabetesvården och vården av patienter med MS.

Men det är möjligt att förebygga sjukdomen, säger överläkare Maria Sääf vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Ja, det tror jag säkert att det är. Då måste man vara medveten om att man ska gå in på olika fronter för det finns en bred befolkningsnivå där man ska förebygga till stora grupper. Det kan gälla skolgymnastik, att man ser till att ungarna får i sig mat i skolan, information till nyblivna mödrar om hur man ska sköta sin egen och barnens hälsa. Sedan går man in i högriskgrupperna, den åldrande befolkningen, säger Maria Sääf.

70 000 skador varje år
Ungefär 70 000 höftleder, ryggkotor och handleder går av varje år och vården kostar samhället åtta miljarder per år.

Lägger man till indirekta kostnader, till exempel för anhörigas omhändertagande, förlust av livskvalitet bland annat blir summan snarare 18 miljarder kronor, enligt de nya beräkningarna.

Men ändå är det inte alla drabbade som får den behandling som de behöver, säger överläkare Maria Sääf.

Alltför få får en bedömning
– Om man tittar på gruppen som får osteoporosrelaterade frakturer så är det en väldigt liten andel av dem som kommer att få en bedömning, en utredning och en medicinsk behandling om det behövs. Det är en alldeles för liten andel.

Kvaliteten på vården av benskörhetspatienter varierar mycket över landet, konstaterar Expertgruppen för osteoporos. Den vårdkedja som ska lotsa patienterna från akutsjukhuset via rehab och primärvård och i bästa fall hem igen, fungerar inte alls på många håll, till exempel i Stockholm, enligt gruppen.

– Och där krävs det samarbete mellan ortopeden, som ser patienterna och de läkare i primärvården eller på specialistmottagningarna som ska hjälpa patienterna medicinskt så att det inte händer igen, säger Maria Sääf.

Mjukstig i Karlstad
Men det finns också lokala eldsjälar som försöker hjälpa till. I Karlstad har frivilliga krafter ordnat en mjukstig för bensköra som vill gångträna.

– Vi är inte skapta för att gå på ett plant, hårt underlag hela livet, för det sätter sina spår. Vi gör en stig på ett gräsmattsområde, en stig som är 80-100 centimeter bred. Karlstad kommun ser positivt på detta för det har dragit människor som använder mjukstigen som är mycket positiva. Jag mötte en med kryckor som berättade att han fått en ny höft och som kunde gå på mjukstigen utan smärtor, säger Göte Jonsson, en av initiativtagarna.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".