Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolan bra, men långt till kompisarna

Publicerat måndag 29 oktober 2007 kl 12.31

Det blir vanligare att skolor skapar särskilda undervisningsgrupper för elever med funktionsnedsättningar. Det får flera positiva effekter men eleverna behöver ofta åka långt för att komma till skolan och det kan vara svårt att få kompisar nära hemmet.

Kristoffer går i femte klass i en grupp för rörelsehindrade elever med ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och motorik. Han säger att det är svårt att hinna träffa klasskompisarna på fritiden.

– I och för sig om det är en fredag så kan man ju åka hem till varandra, men inte på vardag.

Varför kan man inte göra det på vardagar?

– För att det är skola och vi behöver vila upp oss för nästa skoldag. Det är ju ganska långt emellan så vi kan ju vara hemma ganska sent.

En ny studie från Specialpedagogiska institutet visar att elever i särskilda undervisningsgrupper, och deras föräldrar, är nöjda med gemenskapen, studieron och det stöd de får i de mindre grupperna. De känner också att de har bättre förutsättningar där än i en traditionell klass. Men de är besvikna över att det finns så få skolor att välja mellan.

Dessutom begränsas möjligheterna för barnen att få kompisar nära hemmet och utanför den egna klassen eftersom de kan behöva åka långt och att de mindre grupperna i många fall inte har tillräckligt samarbete med de allmänna klasserna. Vissa elever tycker också att kraven som ställs på dem är för låga.

Inte så mycket skrik
Faisa går i samma klass som Kristoffer men gick tidigare i en allmän klass. Hon trivs bättre i den mindre gruppen.

– Den stora klassen har mycket liv och skrik och i en liten klass är det skönare, säger Faisa.

Hon får medhåll av klasskompisen Hanna.

– Det är mycket skönare och inte så mycket bråk .

Specialpedagogiska institutet ger ekonomiskt stöd till skolor som har särskilda undervisningsgrupper och tar in elever från flera kommuner. Studien är en del i ett utvärderingsarbete som regeringen begärt och bygger på intervjuer med elever i grupper för barn med rörelsehinder, tal och språk svårigheter eller hörselskador.

Vanlig undervisning viktig
Kristina Szönyi, doktor i pedagogik och anställd på Specialpedagogiska institutet har gjort studien, och hon tycker att kommunerna borde bli bättre på att ordna den vanliga undervisningen så att den även inkluderar funktionshindrade elever.

– De elever som har stora delar av sin undervisning tillsammans med elever utan funktionsnedsättning att de har lättare att skapa sociala relationer med de eleverna och de pratar om sig själva som att de tillhör den här större ungdomskulturen. Så det har stor betydelse för deras självbild också hur man organiserar det här, säger hon.

Niklas Svensson
niklas.svensson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".